Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA BREMER
73
rn högsta sanning. »För mig», fortsätter Esselde, »synes
också redan nu blott ett litet steg skilja de andrikaste
mom kyrkan från de klaraste tänkarne derutom.»
Då Esselde såg så fördomsfritt på de teologiska
spörsmålen och då hennes vän och medredaktris ej var emot
att taga in Fredrika Bremers ord om de eviga straffen
i tidskriften, ledde också deras överläggningar snart till ett
jakande. Esselde skyndade att meddela författarinnan
redaktionens beslut att införa artikeln.
Fredrika Bremers glädje över detta steg tog sig
omedelbart uttryck i en biljett till Esselde, betecknande nog
den första, där ekot av det förtroliga tilltalsordet du nått
eftervärlden. »Tack, käraste Sophie», skriver hon. »Tack
till er båda redaktriser af Tidskrift för Hemmet. Ert
beslut rörande min uppsats har gjort mig större glädje än
jag kan säga, ty jag väntade det knappt, och jag ser
der-af att Ni ha öpna och modiga hjertan! Men Ni få icke
stadna vid denna uppsats! Ni måste framdeles öpna Er
tidsskrift för all central åsigt eller synpunkt äfven i dessa
lifsfrågor, allt som kommer ur och förer till Christendomens
lifs-centrum, eller verkliga, praktiska lif! Der har Qvinnan
sitt heliga Adyton. Der är hon Pythian.»
Det religiösa behovet var hos Esselde alltid vaket och
låg som djupaste källsprånget under all hennes strävan, om
hon än sällan och blott med svårighet gav det uttryck i
ord. Att tidskriften skulle byggas på religiös grund,
därom hade också båda redaktriserna från början varit ense,
om än Esselde, i synnerhet efter ett misslyckat och av
il professore utan vidare kasserat försök till
inlednings-artikel för andra årgången, åt- sin medredaktris överlämnat
den direkta manifestationen härav. Att i allmänhet
erkänna och betona religionens betydelse var dock ett, att
taga ståndpunkt i en bestämd religionsfråga ett annat; och
inför de nu erbjudna bidragen gjorde sig Esselde för första
gången reda för vikten av att tillfälle genom tidskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
