- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
8

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utställning; men det var minst lika mycket för att befästa
och utvidga tidskriftens förbindelser med det södra
grannlandet, träffa meningsfränder och medarbetare, som Esselde
företog sin resa. Köpenhamnsbesöket blev, ehuru alltför
kort, oförglömligt. Det varade blott halvannan vecka, men
varje dag fylldes till brädden av nya intryck och upplevelser.
Esselde reste nu för första gången ensam, och hon kom
underfund med att det var rätta sättet, när det gällde att
lära. Turistlockelserna fingo stå tillbaka; »hufvu dsaken blef»,
berättar hon, »det rent personliga intresset af
sammanträffandet och beröringen med framstående och begåfvade
personer på olika områden».

Esselde hade kommit till Köpenhamn mitt uppe i en
brytningstid mellan gammalt och nytt. Det var vintern
förut som Georg Brändes hållit sina epokgörande
litteraturföreläsningar, som just börjat utkomma i bokform, och
var hon kom talades det om honom, vilken intressant och
älskvärd människa han var och hur synd det var, att han
förspillt sin framtid genom sina omöjliga åsikter. På samma
gång fick hon glimtar av ett försvinnande skede i Danmarks
kultur genom några av dess bärande personligheter,
Grundt-vig, Paludan-Miiller, fru Heiberg.

Grundtvig stod nu vid gravens brädd — han skattade
åt förgängelsen ej många veckor efter det Esselde såg
honom — och han var ej längre densamme som i sin
krafts dagar. Aldrig patriark med sitt silvervita hår och
skägg, gjorde han dock ej det imponerande intryck hon
väntat. »Dragen äro märkliga, men just ej ädla», säger hon,
och hon sökte förgäves efter »ett upphöjdt andeligt uttryck»,
stöttes i stället tillbaka av »ett drag kring ögonen,
någonting halft slughet, halft sjelfbedrägeri». Han verkade »en
vacker relik, som låter sig tillbedjas».

Esseldes besök hos Grundtvig hade närmast föranletts
av ett samtal med föreståndaren och föreståndarinnan för
den kvinnliga folkhögskolan vid Marielyst, som hon ägnat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free