- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
14

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vad Esselde har att berätta om festens avslutning är
karakteristiskt för den danska gemytligheten. »Den ena
efter den andra uppträdde, och herrarna snakkede vidt och
bredt. Slutligen föreslogs en skål för de frånvarande
medlemmarna, gifta och ogifta, och man antog att allt var slut.
Då reste sig den kuriösa grossereren och anhöll att man
måtte förena sig med honom i den önskan att dersom der
var några ogifta, de snart måtte få en man. Härvid
utbrast ett ohejdadt löje från hela sällskapet... En mängd
protester afgåfvos och skrattande uppsteg man från bordet.»

Troligen gjorde Esselde vid detta tillfälle bekantskap
med fröken Kirstine Frederiksen, som sedermera spelade
en stor roll i Dansk Kvindesamfunds historia. Hon blev
Bajers efterträdare som Tidskrift för hemmets danska
ombud, då han senare på hösten invaldes i riksdagen, och
kom därigenom i livlig korrespondens med Esselde.

Den personliga beröringen med några danska
författarinnor, som redan voro medarbetare i tidskriften, blev även
för Esselde mycket givande. Cornelia Levetzow, som blivit
populär genom den anonymt utgivna älskvärda berättelsen
En ung Piges Historie, förde henne in i en äkta dansk
familjeinteriör i det hem vid Lyngby, där hon levde ett
förnöjsamt vardagsliv med sin gamla mor och sina två
äldre systrar, för vilka hon var och förblev barnet. »Det
er just det dejlige ved hende», berättade en av dem, »at
hun aldrig forsommer det ringeste af sin daglige gjerning
for at skrive.» Själv påminte hon Esselde om Tekla Knös,
dock utan dennas affekterade tafatthet, »glad, liflig, varm,
naiv, kanske en smula småaktig, som man blir af ett
oaf-brutet hvardagslif i hemmet. . . Omöjligt att med henne
komma in på lifsfrågorna och de djupare spörjsmålen.
Deremot är der en vacker harmoni, en stilla ro i hennes,
väsende som verkar välgörande.»

Originellare, om än mindre älskvärd, var Benedikte
Arnesen-Kall, en Tidskrift för hemmets varma beundrare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free