Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stökade så undan det värsta av flyttningen, tills mor skulle
komma hem. »Se’n skola vi tillsammans ordna och styra
allt till det bästa och vara förnöjsamma med vår lilla
stuga», skriver hon från Skåne.
Rapporterna om hur flyttningen fortskred kommo ofta
och följdes av ord både varma och oroliga, röjande
växelvis förtröstan och djupaste missmod. »Alla bekymmer
och förtret och vedervärdigheter för att en gång komma
i vårt lilla solbelysta hem äro oss sända, hoppas jag, af
samma skäl som Israeliternas 40-åriga ökenvandring», heter
det en gång. Men en vecka senare är stämningen en annan.
»Ibland är jag vid gränsen af förtviflan», skriver då den
impulsive mannen. »Det har varit så mörkt dessa dagar att
jag ej vågat tro på ett kommande ljus.»
Till svar på brevens tysta vädjan bekänner Esselde att
hon mer och mer under sina färder gripes av längtan att
komma hem till »ditt och mitt och barnens hem», som
hon säger. »Var viss jag skall trifvas der, blott vi få frid
och kärlek bofasta derinne med oss.» Och i uttryck som
skälva av djup känsla vädjar hon till sin make om hjälp
att locka alla goda andar till det nya hem, som han med
sä hängiven omsorg och möda inrett, och hålla dem kvar
där. »Ty hvad vi ej göra tillsammans — i synnerhet för
hemmet — det får ändå aldrig någon rätt välsignelse.»
Ett luftigt hörnrum två trappor upp med välvda fönster
åt norr och öster, endast inramade av murgröna, öppna mot
de glittrande vattnen därnere och mot stadens myller av
hus och tornspiror —- det var Esseldes salong, som, hållen
i rött, fick en förnämlig prägel av ett par utsökta gamla
möbler och av Sophie Adlersparres vackra kopior efter
italienska mästare. Där stod även pianinot, som ofta i
skymningen under Esseldes händer fyllde det vackra rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
