Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det senaste decenniets erfarenheter hade övertygat
Es-selde om det talade ordets makt, och hon hade även vid
offentliga diskussioner mången gång gjort uppmärksammade
inlägg. Ett föredrag var dock en annan sak. Hon insåg
sina röstresursers begränsning och tvekade därför att göra
ett första försök. Redan på sjuttitalet, då Robinsons (U. von
Feilitzens) bok om protestantismens Mariakult kom ut och
blev »ensidigt beundrad och lika ensidigt klandrad», hade
hon varit frestad att tillgripa denna utväg att säga sin
mening. Hon spårade i boken ett sammanhang med Comtes
läror. »Hade jag mod och vore jag talare, skulle jag hålla
några föredrag om ’Mariakulten för att göra full rättvisa åt
dess goda sidor och på samma gång varna för dess stora
faror», hade hon skrivit till Ellen Key. Men den gången hade
modet svikit.
Nu vågade hon dock försöket och lyckades. »Se faire
entendre ä force de se faire écouter» — de orden kunde
tillämpas på henne. Det väl genomtänkta, av varm
personlig övertygelse burna innehållet fängslade hela tiden
åhörarnas uppmärksamhet, och stämman var, om än föga
stark, distinkt och väl nyanserad.
Det var kort före påsken 1882, som Esselde höll sitt
föredrag om Gengangere. Huvudviken lade hon vid
frågan huruvida modern, fru Alving, vore att betrakta som
medskyldig eller som martyr och hennes
»samhällsupplösande teorier» som avspegling av skaldens egna åsikter
eller som uttryck av en skuldbelastad kvinnas trots och
förtvivlan, den mörka motsatsen till styckets positiva
grundtanke. Hon stannar vid det senare alternativet, och i ljuset
därav bedömer hon den fråga, som Ibsen i sina båda
senaste skapelser påtvingat läsaren: Hvad är grundvilkoret
för ett sant äktenskap? Svaret finner hon ej enbart i
kärleken utan i troheten, »förutsättningen för att kärleken
kan finna djupare fäste», troheten, »som förverkligar detta
’vidunderlige’, som alla äkta makar vänta af hvarandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
