Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon fast övertygad om att kvinnan hade stora uppgifter
att fylla även inom det medborgerliga livet, å andra sidan
var det hennes bestämda uppfattning att de svenska
kvinnorna ännu ej voro mogna för politisk rösträtt. Hon var
angelägen om att få fram båda synpunkterna, och det blev
också hon som i en inledande artikel till tidskriftens andra
häfte behandlade Borgs motion, ställd i sammanhang med
årets övriga rörande kvinnans ställning.
Den unga medredaktrisen visade ett livligt intresse för
rösträttsfrågan, och ehuru hon i det hela delade Esseldes
åsikter, utspann sig en skriftlig diskussion dem emellan.
Ellen Fries’ inkast äro tyvärr ej bevarade, men de framgå
åtminstone delvis av Esseldes svar.
Esselde hade med avseende på kvinnlig valrätt i sin
artikel yttrat, att så länge ej en valmetod, som skyddade
minoriteternas rätt, blivit funnen, skulle den »vara af ringa
värde»; i fråga om valbarheten hade hon gått ännu längre
och förklarat som sin uppfattning att en reform i detta fall,
ehuru formellt rättvis, nu och för lång framtid icke
vore önskvärd. Ellen Fries synes ha varit ense med henne
om att rättvisa vore den enda grund som kunde
åberopas för ett omedelbart genomförande av reformen, och
Esselde utreder nu vidare sin mening med den
inskränkning,’ som ligger i ordet formellt.
»Derför att de till karaktär och erfarenhet politiskt
myndige tillerkännas politiska rättigheter, blir det ju icke absolut
rättvist att tilldela de politiskt omyndiga samma
rättigheter», skriver hon. »Formelt finnes rätten gifven; det har
jag också erkänt. Men i högre mening rättvist kan det ej
vara att göra rätten gällande, förr än den kan förnuftigt
begagnas af ett större antal.
Håller man på rättvisan, så vet jag ej, att man kan ha
något annat skäl än detta för att icke nu tillämpa densamma.
Vore roligt höra hvad du uppställer som skäl för denna,
med min sammanstämmande åsigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
