Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot den nybildade Svenska qvinnoföreningen till
fosterlandets försvar riktade udd, slutligen ströks från
programmet. Det är redan nämnt att Esselde, detta nederlag till
trots, följande år gav offentlighet åt sin plan i form av en
tidskriftsartikel.
I de allra flesta fall ha just de förslag till uppgifter, mot
vilka Ellen Ankarsvärd och Ellen Key riktat sin
opposition, borteliminerats från det slutliga programmet. Så är
förhållandet med de punkter, som röra reformering av
barn-morskeväsendet, behovet av kvinnlig läkarhjälp och
hälsovård, med dithörande anstalter, för kvinnor och barn,
särskilt på landsbygden eller i större städer, och tekniska
förbättringar av hushållsredskap. »Detta är
medicinalstyrelsens sak», säger kritiken om den första punkten och om
den följande: »Allt för mycket!! Låt det enskilda behofvet
och omtanken göra sitt.» I fråga om tekniska förbättringar
slutligen hänvisas till konkurrensen, som verkar »långsamt
men säkert».
Ett intresse, som sedan gammalt låg henne varmt om
hjärtat, har Esselde velat göra till förbundets genom den
programpunkt, som handlar om att »framkalla en på
vetenskaplig forskning grundad framställning af den svenska
qvinnans historia och kulturutveckling». »Ingen förening
framkallar detta», är Ellen Keys randanmärkning. Punkten
ströks; men det skulle bliva Esseldes unga medarbetare vid
denna tid, Ellen Fries, förbehållet att visa vägen och göra
en lysande början till realiserandet av denna framtidsplan.
Även det att Esselde ville göra till förbundets
angelägenhet vad som mer och mer blivit själva hjärtpunkten i
hennes egen reformsträvan, att »fästa uppmärksamheten
på brytningen mellan fordna tiders ocb den nya
tidens uppfattning af sedelagen, särskildt i afseende
på äktenskapet och familjen, söka utreda det berättigade
deruti och varna för missriktningar», väckte de båda
kritikernas opposition. »Hela litteraturen gör detta», utbrister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
