Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varmast intresserade, innan det framträder för offentligheten.
Här är ju ingen brådska af nöden.»
Vid det konstituerande sammanträdet hade professorn ej
varit närvarande, vilket däremot varit fallet med fru Anna
Hierta-Retzius, som i fråga om förbundsplanens tidigare
offentliggörande delat sin mans ovan angivna uppfattning.
Hon hade då deltagit i stadgediskussionen och påyrkat
vissa ändringar, som dock ej gått igenom, något som
föranledde henne att reservera sig mot benämningen
stiftande ledamot.
Med sin sangviniska natur vilie Esselde i denna avoghet
mot förbundet från så inflytelserikt och för kvinnofrågan
intresserat håll till en början blott se en övergående
missstämning. Det skulle dock ej dröja länge, förr än hon
insåg vad den hade att betyda.
En kväll i december hade hon åkt upp till i io
Drottninggatan för att tala med fru Anna Hierta-Retzius, en av
dem vilkas medverkan hon önskade för de urvalslistor av
barnböcker, som skulle framläggas på interimsbyrån. Hon
råkade komma strax efter en herrmiddag, blev emellertid
vänligt mottagen och, sedan hon framlagt sitt ärende,
övertalad att stanna, tills tebrickan kom in. Först ute i
tamburen, då de övriga gästerna redan avlägsnat sig och hon
var färdig att gå, började värden tala om förbundet och i
skarpaste ordalag framställa sitt ogillande av att två så
utpräglade högermän som Hildebrand och Nyström invalts i
styrelsen. Kunde något vinnas för kvinnans sak med
förbundet, »så vore det i trots af ej med hjelp af sådana
värdelöse bundsförvandter. ’Också säges det att Fr. Bremer
skulle rodna öfver att hennes namn gifvits åt ett förbund
med sådana män i spetsen’. Det hela vore endast en —
högermanöver!...»
Sedan Esselde i brev till Rosalie Olivecrona refererat
dessa utfall, fortsätter hon: »Jag stod, som du väl kan tänka,
öfverväldigad och förstummad vid alla dessa invektiver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
