Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena och den andra, därför blevo slitningarna av
underordnad betydelse. De personliga insatsernas spel förde det
hela framåt.
Vad Esselde betydde inom Handarbetets vänners
styrelse har Fredrika Limnell vackert uttryckt i några ord till
den avgående ordföranden. »Sophie Adlersparre har», säger
hon, »varit själen i vår krets; den eld, som drifvit arbetet
framåt; den lifgifvande genius, som med sin siareblick
sett såväl sitt föresatta mål som medlen för dess
uppnående och som dervid förstått både att välja sig värdiga
medarbetare och att inspirera dem och taga dem med sig
i sitt arbete, hvar och en på sitt område, detta allt under
den glada sympati och tillfredsställelse, som en kraftfull
verksamhet och en harmonisk utveckling medför.»
Det, var denna verksamhet som Esselde nu — helt visst
icke utan saknad — ansåg sig kunna och böra lämna.
Redan på våren 1885, då Fredrika-Bremer förbundet stod
i sin första utveckling, talar hon om att avgå från
ordförandeplatsen, men det skulle dröja ännu två år, innan
hon satte sitt beslut i verket. Då det skedde, på
årsmötet 1887, blev hon föremål för en vacker hyllning vid en till
hennes ära av styrelsen anordnad fest å Grand Hotell,
lördagen den 23 april.
Ett par hundra personer, en lysande samling herrar och
damer, fyllde stora festvåningen, där en utställning av
föreningens arbeten var anordnad och där en av doktor
Vilhelm Svedbom anförd kör sörjde för musikalisk njutning
av bästa halt. Riksantikvarien Hildebrand höll talet för
hedersgästen och betonade att hon varit den initiativtagande
och sammanhållande kraften inom Handarbetets vänner,
varpå fru Fredrika Limnell tillkännagav att styrelsen
instiftat ett årligt pris, som skulle bära Sophie Adlersparres
namn, och överlämnade till henne som föreningens
hedersledamot ett vackert textat diplom.
Festen fick emellertid en avslutning, som förde den ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
