Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intressesfär att skriften mottogs till utdelning på byrån.
Ingen anmärkning gjordes heller däremot från den övriga
styrelsen. Det förefaller som om det mot Federationens
syften avogt stämda elementet inom den icke
uppmärksammat den lilla broschyrens farliga tendens. Men denna
likgiltighet skulle ej bli långvarig.
Sedlighetsfrågan var omkring år 1887 aktuell i hela
Norden, ej blott i Sverige. Den danska författarinnan
Elisabeth Grundtvig, som tidigare på året fått en admonition
av Esselde för att hon i Kvinden og Samfundet på
samma gång hon utgick från att ett tillspillogivande av
kvinnans »kyskere Natur» skulle vara till »ubodelig Ulykke for
Slægten», tagit Stella Cleves Framåt-skiss i försvar som
psykologisk studie, utgav på sommaren en märklig skrift: Om
Nutidens sædelige Lighedskrav. Denna skrift
framkallade ett utfall av Georg Brändes i Politiken, så
personligt förnärmande, att fröken Grundtvig väckte åtal mot
tidningen för att ha infört det, ett åtal som hade till följd
att utgivaren ådömdes böter. Saken uppkallade insändare
i olika tidningar till fröken Grundtvigs försvar, bland dem
Björnson.
Esselde satte den danska författarinnans skrift
synnerligen högt och förklarade i sin redogörelse för den i Dagny
att den »borde läsas af alla myndiga och tänkande personer,
som inse hvad den pågående bittra striden i sedlighetsfrågan
innebär». Det var därför hennes önskan att sprida den som
bilaga till Dagnys oktoberhäfte jämte ett annat av henne
uppmärksammat diskussionsinlägg från sommaren. En svensk
läkare, doktor P. A. Levin, tidigare bitter motståndare till
Federationen, hade nämligen i en facktidskrift låtit
publicera en förklaring att han kommit till motsatt
övertygelse i fråga om den lagstadda osedligheten. Denna
skrivelse, som sedermera avtryckts i Federationens organ,
ansåg Esselde som »en af de märkligaste företeelserna inom
sedlighetsfrågans område» under det märkliga året 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
