Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor Ribbing hade i sitt arbete skarpt kritiserat
Federationen, och denna kritik föranledde Esselde att än en
gång göra dess anhängares sak till sin. »Af professor
Ribbing hade vi hoppats och väntat något annat, något mera»,
säger hon; ».. .vi hoppades att han skulle uttryckt aktning
för deras sträfvan och sympati för deras mål, om han också
ogillat deras medel. Oss, hans olärda läsare, som i öfrigt
hafva så mycket att tacka honom för, gör det ondt att han,
eljest så rik på nya synpunkter och utvägar, så djerf i sina
fordringar, der det gäller att belysa och inskärpa etikens
kraf, står inför prostitutionens problem lika maktlös som det
stora flertalet af hans svenska medbröder ... Han vill rädda
individen men bibehålla den institution, som förderfvat
honom.» Och hon slutar med förklaringen att »så länge den gamla
uppfattningen af prostitutionen är rådande äfven bland de
ädlaste af den medicinska vetenskapens bärare i vårt land,
så länge måste strid råda mellan läkare och
sedlighets-vänner».
Det förspordes snart att Esseldes kritik ej blivit väl
upptagen av författaren. »Jag har haft mycken glädje af den
lilla skriften», berättar hon på nyåret för en av sina
närmaste, »men också den sorgen att —- så ser det åtminstone
f. n. ut —- hafva sårat min vän Seved Ribbing. Jag skref
dock med den innerliga önskan att icke såra och trodde
mig ha lyckats».
Om Esselde under sitt studium av den aktuella
sedlig-hetsfrågan fördes till sympati med Federationens radikala
strävanden och därigenom mer än en gång ådrog sig
ogillande och mötte motstånd bland dem, som i övrigt voro
hennes meningsfränder, hade hon ej heller som outtröttlig
och slagfärdig förkämpe för äktenskapet gent emot den »fria
kärleken» någon lätt ställning. Ty som hennes äktenskapsideal
var vad hon kallar det etiska — hon fann det klarast
framställt av Robinson i hans omtalade arbete »Ibsen och
äkten-skapsfrågan» — hade hon att föra sin kamp för detta ideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
