Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bland dessa papper kvarliggande anonym vädjan till
henne, talande i unga svenska kvinnors namn, spelat någon
roll därvid. Intresset var stort på många håll, en
förberedande sammankomst hölls den 17 november, och biskop
Rundgren, som gillade saken, men ej den gjorda
formuleringen, skickade från Karlstad »ett förslag till petition», som
tacksamt antogs och utskrevs i flera exemplar. Det ser
ut som om endast det bestämda avrådandet från två
vänner, vilkas omdöme Esselde satte särskilt högt —
professor Ribbing i Lund och hans fru — avhållit henne från
att bringa sin plan till verkställighet.
»Jag anser det icke politiskt klokt att söka en ändring i
den redan färdiga handbokens lydelse», skriver Ribbing och
uttalar sin farhåga att »en petition i denna sak, som blefve
fruktlös, skulle icke annat än mot de petitionerande
lös-släppa hela kopplet af den manstarka profana pressens
skrikhalsar». Han ber därför Esselde att »taga sakens alla
eventualiteter i förnyadt öfvervägande».
Det var, som sagt, sannolikt det resonemang, vari ovan
citerade ord ingå, och ännu mer Maria Ribbings utförligt
motiverade och varmt skrivna förklaring varför hon ej ville
sätta sitt namn under den föreslagna petitionen, som i
förening med hennes nedsatta krafter avgjorde Esseldes beslut
att nedlägga planen. Det enda som nådde offentligheten
var en redaktionsartikel i samma syfte i första Dagnyhäftet
för följande år, slutande med en vädjan till
»ecklesiastikdepartementets chef» att verka för den önskade valfriheten.
Personligen uppvaktade Esselde dessutom konung och
ecklesiastikminister för att till dem framföra önskemålet.
Det måste ha gjort ett beklämmande intryck på Esselde,
att hennes gamla vän Maria Ribbing kunde se ändringen
av vigselformuläret så helt ur annan synpunkt än hon själv,
ej som ett steg i strid mot utvecklingen utan som »en
öfver-gång till en tid med sundare, sannare uppfattning af
äktenskapet». I enlighet därmed ansåg hon att den tilltänkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
