Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ran. »Artikeln», säger hon, »är alltjemt i mitt tycke
förtjusande och väl värd t. o. m. den stora risken för Dagny
att hafva den qvinliga folkriksdagskandidaten och
rösträtts-orerarens namn bland sina medarbetare.»
Esseldes glädje över att helt kunna sympatisera med
den Ellen Key, som mötte henne i studien över Sonja
Kova-levsky, skulle ej länge förbli ogrumlad. Någon månad
senare skulle hon få en smärtsam förnimmelse av hur djup
den klyfta blivit som, då det gällde uppfattningen av
kvinnofrågan, skilde dem åt.
Det var då Ellen Key i början av år 1893 gav ut sin
biografi över Anne Charlotte Leffler, duchessa di Caianello,
efter hennes hösten förut timade död. Några sidor i denna
bok innehålla nämligen en krigsförklaring mot
»kvinnosaks-kvinnorna» och deras konventionalism.
Anne Charlotte Leffler, som vid
Fredrika-Bremer-För-bundets stiftande skänkt det sitt gillande, blott det ej kom
under ledning av dogmatiska personer, hade ganska snart
ansett sig i detta avseende ha haft skäl för sin fruktan.
För henne själv stod individualitetens rätt, personlighetens
frigörelse från hämmande band som det enda viktiga inom
kvinnorörelsen, och när de problem, som hon i sin
diktning framställde, skärskådades ur någon annan synpunkt,
t. ex. ur samhällssynpunkt, såg hon gärna däri brist på
»verklig frisinthet». Särskilt tyckes Åbergs Dagny-kritik
av En sommarsaga ha gjort på henne ett sådant intryck.
Ellen Key refererade i sin biografi med fullt
instämmande Anne Charlotte Lefflers uttalanden om
kvinnosaks-kvinnornas brist på förståelse för andras synpunkter och
strävan att få alla att »uppträda i flock». Hon gick ännu
längre i sin iver att slå ett slag mot den tendens till
tävlan med mannen i stället för utveckling av kvinnlighetens
egenart, som hon ansåg mer och mer framträdande och
betraktade som en missriktning och en fara; och med sina
starka och bjärta ord om tantdogmer och om emancipa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
