Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motsatt sig att rösträtten upptogs på den tidigare
föreningens program. Hans i ett brev givna förklaring hade
bestyrkt hennes egen uppfattning. Han ansåg att spörsmålet
i Norge blivit för tidigt väckt, »fordi», som han säger, »det
ikke er baaret oppe af vore Forholdes praktiske Krav . . .
Man vaekker kun til Modstand, og denne Modstand kan
blive brydsom nok, naar man skal til at kjsempe i de
politiske Löbegrave for at opnaa Plads for Kvinderne i
ko-munale Stillinger» — den väg man till en början borde gå.
För Esselde stod emellertid som främsta hindret
kvinnornas brist på medborgerlig skolning: hellre dröja än att
inte kunna komma med en fullödig insats. Så starkt var
hon genomträngd av denna övertygelse, att hon till en
början stod ganska skeptisk t. o. m. mot kvinnors omedelbara
deltagande i det kommunala livet. Med anledning av den
på hösten 1888, i anslutning till en motion av Borg året
förut, av Föreningen för gift kvinnas äganderätt igångsatta
agitationen för kvinnors inväljande i skolråd, förordade hon
rent av ett prövoår, med rätt för kvinnlig skolrådsledamot
att deltaga i överläggningar men ej i beslut. På samma
gång underströk hon dock betydelsen av »den kraft, som
hittills saknats i samhällsarbetet och som med qvinnans
rätta deltagande deruti skulle tillföras det»,
moderlighetens. Det skulle ej, som på något håll yttrats, vara
alldeles likgiltigt om en man eller en kvinna invaldes, blott
det vore »en duglig person». Nej, »en kvinna, lämplig att
inväljas i skolråd måste hava en egenskap, som icke finnes
hos männen. Hon skall vara kvinlig.»
När reformen gick igenom utan några inskränkningar,
och Stockholm, samma år den antagits, i Lilly Engström
fick sin första kvinnliga skolrådsledamot, hälsade emellertid
Esselde hennes inval som »ett betydande framsteg, som
med glädje bör antecknas i den svenska kvinnorörelsens
annaler». Svårigheten »att finna kvinnor både dugliga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
