Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. VI.
Verkstadsluckan högt över floden stod nu mest
förskjuten, men ingen frågade längre efter var
snidaren uppehöll sig. Det var som om han aldrig haft
att göra med klockan. På sin höjd kunde någon
broder ge honom ett prövande ögonkast.
— Du må väl aldrig högmodas, sade blicken, platt
intet har allt det här med dig att skaffa.
Giovanni ville skratta högt.
I sanning — för högmodet bjöds dålig näring!
Nej snarare stod väl självspe att läsa i hans uppsyn,
där han vankade om i sin ensamhet. Det hade
uppstått som ett stort tomt rum omkring honom.
Han var sällsamt fri. Antingen han strövade utåt
vägarna eller hastade fram under de skumma
grändernas bågvalv, så lade ingen märke till honom.
Förut hade folk åtminstone talat om honom som
den där en dag troligen skulle utföra ett mästerverk.
Pekade någon nu åt hans håll, så var det för att
likgiltigt upplysa grannen:
— Det där är snidaren i San’ Spirito, han skar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
