Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det var en ful visa, sade Giovanni strängt.
Och illa hopkommen.
Hon gapskrattade.
— Jag tänkte väl det skulle öppna mun din —
om också inte dina ögon. Jag kan flera må du tro.
Sport har du väl att så’na som jag går i kloster
ibland? och då de kominer ut igen, älskar man dem
dubbelt. — Nej slå mig behöver du inte, jag har
aldrig haft slika narrstreck för mig, det tarvade
jag inte. Men du är visst mer munk än goliard, du,
så godnatt, messer Tråkighet.
Giovanni hörde hur hon sysslade i sängen. Så
blev det tyst.
Då slog han upp blicken. Fast den var het och
töcknig försökte han stadigt betrakta rummets
många snidningar och väl arbetade föremål. Men
när han kom till väggarnas nakna gudar och
gudinnor, målade med djävulsk skicklighet, icke tilT
ära för av Gud skapad skönhet, utan till att väcka
lustar, blundade han. Outtalade ord dansade oni i
hjärnan, likt böljor i storm stego intrycken och
nådde svindlande höjder, för att strax efter sjunka
ned i intighetens djup. Hans hjärta dunkade i
spänning, tills hela kroppen darrade och han
mumlade som i kramp, stötvis, utan att bekymra sig
om hur det hängde samman —
— O Kristus, bundna äro dina händer av vilja,
fri vilja — Ja, ja, frestelsen är skön — den som
hårdast frestades, var störst.
Kurtisanen, som ingalunda sovit, hade hela ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
