Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Är du ingen riktig »Helig»?
Med en alldeles ny blick granskade hon hans
söndriga mantel och slitna sandaler.
— Du ser då annars sådan ut.
Men i detsamma tycktes hon fångad av en
tanke, såg i marken och yttrade långsamt:
— Jag förtalde ju, att jag ingen hemgift äger.
— Vad aktar jag på hemgift, allt mitt bliver
ditt, allt ditt mitt, icke menar jag därmed guld
och silver.
Då höjde hon huvudet i stor iver:
— Så är du då rik? Det händer att Helige ha
jordagods och besittningar, och när du icke
avlagt löfte, så har du dem måhända kvar?
över lyckans solstig föll en lätt skugga.
Men inte finge hennes oerfarenhet göra honom
ont i hjärtat, hon var ju ett barn —
Han log mot henne vemodigt.
— Jag är fattig, Katarina, fattigare än du. Icke
ens hemvist äger jag.
— Nå det må jag säga, — och misslynt sköt
hon ut sin mun, — många dumma svenner har
jag hört tala, men den dummaste är du. Säg vad
du menade nyss?
Ja, vad menade han?
Det föll fler skuggor över den friska stigen, där
hans drömmar vandrat fjärilslätt. Nu följde han
med blicken tungt en och samma böljas
upphöjel-se och förintelse. Hon var dock icke fullt så
barnslig, som han trott.
Men han ville icke skåda med de gamla ögonen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
