Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rina och därtill förlät han henne nu. Hjälplös var
hon i sin stackars själ, värnlös i sin förhärdelse —
— Men borde han icke just därför ha skyddat
henne, burit henne? Hennes åtrå efter pynt och
glitter, hennes klagan — aldrig hade han frågat
efter det, han hade blott tänkt på sin egen åtrå. Till
och med hans tålamod med henne tjänade hans
egna syften. Han ville bli dygdigare och dygdigare
för att muta Gud till att giva honom framgång med
sitt snidarskap!
–Snidarskapet — Men då var ju själva
skaparlustan människans fiende?
Han lyfte häftigt sina knäppta händer mot
him-ten och bad:
— Förinta då den lustan!
Han tillbad utan ord. Småningom slappades
andakten, och hans huvud föll mot källans rand. Ett
stort svaghetens välbefinnande genomströmmade
hans varelse. Han tänkte icke längre, han drömde.
Och strax voro demonerna redo.
— Ditt mått av dygder är nu fullt. Av omsorg
om din själs välfärd är du beredd att offra dess
högsta fröjd, du har motstått djävulens listigaste
anlopp. Förvisso står nu Guds märke på din panna
och Hans frids glans i ditt öga, giv akt.
Och fast Giovanni högljutt kved över att icke bli
sin gamla människa kvitt, stod han icke emot —
han böjde sig över källan. Medan hans ande
strävade att höja sig i ödmjuk bön, spejade han
gi-rigt efter vad verkan det skulle ha i hans härjade
11. — Angered-Strandbero: Barbarens son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>