Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men han skydde att nagelfara detta verk — Guds
verk. Han hade dolt sin ära i Guds ära. Så vitt
han insett hade han sökt utföra bilden till Guds
välbehag, icke efter sitt eget naturliga snidarbegär,
som visat sig stå under förbannelsen.
Medan botpredikanten talat, hade han fattat sitt
beslut att gå till den olyckliga staden och
uppställa bilden mitt bland folket till hugsvalelse i
deras nöd. I stället för förgängligt guld skulle
Giovanni skänka de elända himmelsk tröst. Vem
visste, kanske belätet rent av finge makt också till att
hela kroppen! Han skulle bära det på lyfta armar
ut till San Spirito vid floden, och borgarna skulle
komina farande och falla ned och tillbedja — icke
hans, snidarens, nej nej utan den av Gud ingivna
skapelsen. Den skulle alla förstå.
Hade det icke mer och mer uppenbarats för
Giovanni, att En annan Hand fört skärkniven?
Här var undret.
Han fortsatte vägen mot skogen. En surögd
käring stod utanför sin koja och krossade kastanjer
till mjöl.
— Vad tager väl dig, som löper så stor fara i
möte, mumlade hon buttert. Vänd ditt ansikte dit,
där du kommit ifrån, gudsman — månens horn
står i norr.
Giovannis insjunkna ögon logo emot henne.
— Mig händer intet ont, goda kvinna, jag bjuder
dig Guds frid.
Och han trängde in i skogen.
Ett par kvinnor med barn på armen och ägo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
