Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genast eftertryckligt. Det lät, som hade han länge
väntat på att fä utsäga denna replik. Hans ljusa
ögon spändes stinnt i Adas, och han fortfor i en
ton, som var ämnad att låta fruktansvärdt allvarlig:
Jag är ett Guds barn, och det är den kära frun
här också, fast vi icke tillhöra samma kyrka, om
jag må så kalla det, det göra vi inte, men vi hafva
samma tro, det hafva vi, och dricka icke starka
drycker (det sades med tonvikt — Matildas
half-tömda glas stod midt emot honom) — och om
jag nu far så säga och ta mig den friheten, så
ville jag önska den kära fruns syster välkommen
till oss, och vi vilja önska, att den rätta ljuset
måtte uppgå för henne, och att hon måtte från
sina villors väg omvänd varda till den sanna tron
och blifva så lyckelig som sin älskeliga syster i
Jesu namn. Amen.
En half minuts graflik tystnad. Endast Ellida
instämde borta vid skänken med ett halfhögt:
Amen, hallelujah.
Ada hade iakttagit mannen med något
liknande det intresse, man hyser för en racetyp, hon
var fullkomligt öfvertygad 0111 att han var litet
»klen». Därför nickade hon helt fryntligt, började
att prata löst och fast med Ruth, ville icke se på
värdfolket, som naturligtvis måste känna sig
pinsamt berörda.
Erik upptogs af att styra sin skrattlust. Hvem
räknade på Malmberg! Beskedlig karl fast litet
oförskämd — sökte imitera Gustafsson både bittida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
