Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det finns lika inånga skäl för som emot.
— Säg dem en gång.
Matilda fläktade sig med näsduken.
— Evighetsbegäret, sade hon — men något
inom henne skrattade ett förtviflans skratt åt denna
nya vapenlek.
— Misstag Matilda — hvar vill du göra af
mig? I fantasin, i mina poetiska drömmar vill jag
sträcka ut åt alla håll. Det osynliga är utmärkt
som dekoration, men föröfrigt känner jag ingenting
— det svär jag dig! Jag har tum för tum vuxit
ifrån det — jag har funnit mig själf på ett helt
annat plan . . . Det fanns en tid, då jag skrek
efter evigheten, jag brukade säga, att om också
ingen annan på jorden blefve odödlig, så skulle
jag slita ut ur Guds eget hjärta min odödlighet —
men det föll af mig som ett skal — fantasier bara.
Nu försäkrar jag dig, att mitt högsta begrepp 0111
lycka är att förintas ... bli träd — eld — jord.
— Ah, du är inte tillfreds, Ada, något fattas dig.
Ada steg upp och började ordna sitt hår.
— Mitt lif vill jag ha så fullt och rikt jag kan
få — sedan — farväl och tack för hvad som varit!
— Du är ju absolut hedning —
— Naturligtvis — jag är ju konstnär.
— Åh — började Matilda.
— Kära — Ada upphörde att betrakta sitt
ansikte i spegeln — hvad har den förtärande elden
att skapa en skönhetsvärld, att göra med synd och
moral? Hvad har all din heta lifslängtan . . . ame-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
