Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikansk stiniulus och det där... att göra med det?
Känner du inte, att om Kristus skall växa större,
så måste det andra förminskas?
— Se på den stora kristna konsten . . .
Ada brast i skratt och lade bort kammen.
— Nej har du hunnit bli så rustad?! . . . Tänk
då på själfva skapandets — — den konstnärliga
koncipieringens saliga ögonblick, tänk på lifvets
högsta ögonblick: kärleksmomentet! — då du bara
sträfvar att vinna dig själf — Tror du det går,
att komma till vår Herre och säga: I nästa
ögonblick, när lifvet inte längre är så rikt, då ska jag
inte älska det så högt, att jag inte kan mista det?!
— Hårklyfverier!
— Tack du — centralpunkter är det — vi gå
dagligen öfver sådant där som öfver sand och grus.
— Kraften till det goda då?
Ada stod och fixerade systern ihärdigt leende.
— Ada, du vet, att religionen hjälper människor!
— Hvem har förnekat det? Men hundra andra
saker hjälpa lika bra. För somliga. En duktig
örfil af ödet, en sorg, en glädje, en timme med
Dante, en vandring på Himalaya.
— Ah, det är inte detsamma.
— Nej, kulören fattas — det är just det!
Ada satte sig hastigt ned.
— Skall jag tala litet förstånd med dig? —
för du är sorgligt bortkommen, Mattis . . . Ser du,
innerst inne sitter antingen ett litet vargöga och
glöder styggt — eller också en aftonstjärna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
