Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från fjällvägg till fjällvägg, från höjd till
dal-bräddsdjup skogsvidden bortåt.
Det var på Alpen jag stod och såg ned
mellan cypressernas blekglatta stammar, så långt
ögat nådde oliv, oliv, oliv. Och i alla toppar
som stora flaxande fåglar, hvilkas läten buros
fjärran vidt, än i skriande oljud likt utdragna
nödrop af lifslust, än i välljudande kvartetter
eller väldiga godt sammanhållna körer, än i
något klangskönt solo, då det genast blef tyst i
skogen som i en kyrka. Kanske är det ej blott
skörderuset, som så vecka ut och vecka in
söker uttryck. Oliven plockas under årets
mulnaste dagar, då solen står lägst och lifvet är
mattast. Då sjunger italienaren för att prässa
frani solen. Endast när hon lyser full och varm
tiger han hälst.
Nog är det ock så, att denna lätta
sysselsättning högeligen tilltalar honom. Att
italienaren, stort sedt, icke vidare älskar arbetet, tyckes
omisskänligt för den, som vet hvad arbete är.
I hans grepp ligger något så svagt, att man
tycker man vill gå fram och hjälpa till.
Ryggen dignar under bördan, yxan faller utan kraft,
spadtagen ha något bräckligt vid sig, pauserna
bli oändliga. Tydligen föredrar han hvad
amerikanen föraktar djupt: att ge ut så litet, att
han icke stort behöfver taga in. Hans
lef-nadssätts enkelhet, äfven då medel finns, är
otrolig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
