Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men då solen ett par dagar varit borta och
åter skiner fram, då är lätt att se, hvad
Sarca-folket älskar. Då söka de alla, pojkar och
jäntor, gubbar och matronor, uppåt till de
stekhetaste fläckarna, sitta där och mysa och tala
fredligt och le. Blott sjunga behöfs ej, det stör.
Stör lifvets skönaste: dolce far niente.
* *
*
Från Sarcadalens stad, Arco, löper
Oljo-berget uppför en väg, så stenig, att man
mödosamt knagglar den fram. Det är Via Dolorosa,
och den krönes af en kyrka, bakom hvilken på
en kulle stå tre kors, ett större och på hvar
dess sida ett mindre. Men längs hela vägen dit
är Jesu gång till Golgata fortald i målad
skulptur, insatt i små kapell, hvaröfver oliverna böja
sig i sakta sus. Framställningens barnsliga figurer
äro utförda med djupaste sentiment, de flyta
bort i blodstårar, helig vrede och medkänsla
med den korsdragandes kval. Vid dessa
helgonskåp knäböjer vandraren och gråter, unga
jesuitkandidater vallfärda med blottadt hufvud
uppför Via Dolorosa och läsa för hvar »stazione»
ett stycke ur breviariet, äfven den körande ger
sig tid åtminstone att slå korsets tecken.
Det finns mycket att köra ned för Via
Dolorosa, mest tung sten och bjälkar, och de usla
öken orka inte stort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 03:12:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ashsoderns/0030.html
