Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket andäktigare sker signorans. Genom en
ruta skymtar jag signorina Eleonora släppa
nålen och äfvenledes korsa sig. Detsamma gör
väl som vanligt kokerskan vid spiseln och
pigan, där hon gnider kopparkärlen skinande.
Ur huset ila skyndsamt signorinorna Margherita
och Manuela, båda lika nätt småväxta, lika
svarthåriga, lika leende med stora blanka
dockögon och alltid hälsande. De bära handskar
och röda parasoller öfver en bar, ståtande
frisyr och trippa hastigt gången bortåt.
Återigen deras kyrktur, hvar stund på dagen kilar
någon med bönbok i hand utom porten, ett
ständigt omklädande och springande.
Signora Bartolini suckar — det tar tid, så många
ogifta döttrar och allas själavård förstås lika
nödvändig. Hvad Beppina, pigan, angår, får
hon raska undan sin en kvart på morgonen
innan mässan. Också har huset rykte som strängt
religiöst — och lyckligtvis finns det förnödna
nära till hands.
Ty vägen hit till »Gyllne nyckeln» går
med de fromma uppför kapucinernas
cypressallé, så längs klostermuren och bakom den in
genom en gallerport, hvars ringklocka pinglar
i kapp med klostrets, och så på en
vinöfver-vuxen sandgång rakt på det härliga gamla
huset med sin enda långa balkong, badande i sol
och dörr vid dörr och fönster vid fönster, alla
omsorgsgsfullt slutna för att akta gardinerna och
ta vara på det varma os, som genompyr vå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
