Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag gjorde hastigt helt om och ropade till.
Nedanför låg afslöjad i hela sin oändlighet,
badande i morgonsol med daggig vårglans på
sitt änne jättedalen, vid hvars yttersta gräns
mot hafvet jag lefvat utan att se.
Fält under fält af solröd granat- och
per-sikblom, oljelundars millioner dallrande
silfver-spetsar, skogar af orangers klara gull, infattade
i jordgrönt, blågrönt, gulgrönt och blankgrönt
från fikon, agave, magnolia, mullbärsträd — allt
sluttade ned mot Tirenerhafvets vidtbuktande
stränder, besatta af hvita städer som glödde
därborta som ädla stenar och förenades genom
vattnets blå band med fjärran städer, lysande
punkter under blåslöjad Vesuv.
Och rundtorn utandades den skyddande
bergkransen sin rena, svala andedräkt, mängd
med jordens allra ljufligaste dofter, och öfver
hvälfde en himmel, högre, blåare än min
barndoms sagohimmel.
Så såg jag dig första gången, piano della
Gentile, redan en Augustus, en Agrippas
morgondröm, påfvars vällust och käjsares hvila.
Hur rikt är icke Italien, då jag nära på haft
råd att mista åsynen af dig, piano di
Sur-rentum.
— Nu börjar det, sade Alfonso ståtligt och
klatschade myndigt med piskan. Därpå begynte
han sjunga. Snart sjöngo vi tillsammans, det
föll af sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>