Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullkomligt lika alla andra människor, men att de icke
passade i skogen, emedan de icke vuxit upp i dess
jordmån. Och därför borde de bryta upp och återvända
till sin hemtrakt, sade han.
När denna sak första gången vidrördes, märkte den
unge läkaren, att Pål lyssnade. Och för varje gång
han sedan nämnde härom, tändes ljuset i Påls ögon
klarare. Men så fort denne blickade på Olena, vilken
stirrade oberörd som förut, föll han åter ihop, under
det han mumlade obegripliga ord. Den unge mannen
försökte tyda detta mummel. Efter upprepade försök
lyckades han också leta ut, att Pål tänkte på deras
utkomst, vilket först gjorde honom riktigt glad.
— Allt vad de ägde, sade Pål, låg i stugan och
marken. — Nå, men sådant kunde ju säljas! Då
blickade de båda makarna på främlingen med en
hopplöshet, som ingen motsägelse övervinner. Och sedan
denne ånyo med tålamod sökt förstå vad meningen
var, blev deras misströstan honom klar:
Den marken lät icke sälja sig! Och ej heller ville
väl någon åt stugan på trollenas jord.
Ungefär så förstod mannen att Pål menade. Och
naturligtvis skrattade han däråt i början. Men efter
att hava hört sig för nere i byn, måste han giva
nybyggaren rätt. Det fanns nog ingen som önskade
den egendomen, om han så fått den för intet.
Åtminstone icke just nu. Medicinaren svor över folks
oresonlighet. Hade han blott icke varit så fattig, skulle
han köpt den själv.
Men nu såg det värkligen ut som om hela hans
stora plan till slut skulle stranda. Dessa stackars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
