- Project Runeberg -  Askersundiana /
132

(1940) [MARC] Author: Joel Haugard - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Skarpskyttekåren — ett lustigt inslag i stadslivet på 1860-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKARPSKYTTEKAREN

Därefter följde hyllningar för Jönköpingskåren, som med
anledning av sin långa väg hem redan nu måste anträda
återresan. Smålänningarna embarkerade å sitt ångfartyg,
medan de övriga gästerna medelst en hel flottilj småbåtar
överfördes till Borgmästareholmen.

Efter tävlingsskjutning samlades man kring
»förfriskningar», som voro dukade å bord på planen framför
paviljongen. I närheten av denna var uppsatt en talarstol, vid
vars bägge hörn gevär med bajonetter uppburo
Östergötlands och Nerikes vapen, omgivna av blomgirlander och
flaggor. Förutom av skarpskyttar vimlade det på holmen
av promenerande och åskådare, och en stor mängd båtar
underhöllo en livlig kommunikation mellan densamma och
staden. »Det var i .sanning en härlig tavla», skriver
tidningen, »att från stadens högtbelägna södra strand blicka ut
över den av aftonsolen förgyllda sjön, vars glittrande yta
plöjdes av ilande småbåtar och vari behagfullt simmade
den täcka holmen med sitt brokiga liv och sina vackra
planteringar.»

Sedan en sexa serverats, trädde borgmästare Knös upp
i talarstolen och framhöll i ett anförande, som ofta avbröts
av starka bifallsyttringar, skarpskytteidéns höga betydelse
för Sveriges ära och självständighet och slutade med att
utbringa en underdånig skål och ett leve för konung Karl
XV. Talet beledsagades av fanfarer och ett niofaldigt
hurra, varefter musikkårerna spelade »Folksången».

Därefter beträddes talarstolen av d:r Torstensson, som
yttrade, att då de gamle kämpar sammanträffade, prövade
de först en ärlig dust med varandra, innan vänskapen
beseglades med det skummande mjödhornet. Likaså ville
talaren nu för andra gången, men denna gång med höjt
glas och öppen famn hälsa kamraterna från Vadstena och
Motala välkomna.

132

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:13:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/askers40/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free