Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bröllop som blev två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hoppas av hela mitt hjärta att hon skall vinna det folks
förtroende och kärlek, vars öden hon går att dela.
Min kära Astrid, vig dig helt åt den uppgift som
väntar dig, och du blir lycklig men ägna stundom en
kärleksfull tanke åt det land, som sett dig födas och det
hem, som fostrat dig. Måtte lycka och framgång i
dina strävanden följa dig genom livet.» Så ungefär
lödo kung Gustafs avskedsord. Med tårarna
strömmande utför kinderna kastade sig bruden i sin farbror
kungens famn och tackade honom för de vackra orden.
Så gick ridån ned för den del av skådespelet som kom
på Stockholms del och upp för andra akten i Bryssel.
Samma kväll som vigseln på Stockholms slott ägt rum
tog belgiska kungaparet och kronprins Leopold tåget
till Göteborg för vidare befordran till Belgien med
»Marie-José». Vid avskedet på Cetralen har
brudgummen fortfarande på sig sin khakifärgade uniform med
det breda blå serafimerbandet under bröstremmen,
men den unga bruden har bytt sin brudklänning mot
en tunn georgetteklänning, över vilken hon bär sin
vackra nya nertzpäls. En lång och öm omfamning,
och så ångar tåget ut, tårar blänker i prinsessan
Astrids ögon när hon impulsivt lutar sig fram och
kysser sin mor.
I Antwerpen bereder man sig under tiden för
mottagandet av Leopolds unga brud, som kommer över
havet med »Fylgia». Väldiga människomassor hade
samlats vid kajen i Malmö vid avresan för att säga
farväl till Astrid; skilsmässan från det älskade
fosterlandet gjorde bruden en smula vemodig i början av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
