Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTRONOMI OCH KULTUR 5
het, med hvilken geografiska undersökningar låta sig
värkställas, och den säkerhet, seglaren besitter på sina
långväga färder, äro därvid direkt beroende af den utveckling,
till hvilken astronomin nått. Vi finna detta bäst genom
att kasta en återblick på den historiska utvecklingen
af metoderna för bestämningen af en punkts läge på
jordytan.
Så länge den åsikten var den ensamgällande att
jorden var platt »som en pannkaka», läto sig geografiska
ortsbestämningar endast utföras genom att förflytta sig
från den ena orten till den andra och söka bestämma det
lineära afståndet dem emellan; en ortsbestämning på sjön
var då så godt som omöjlig. Genom vidsträckta resor
fann man dock tämligen snart att solens och stjärnornas
höjd öfver horisonten förändrades, då man förflyttade sig
på jordens yta i riktning mot norr eller söder.
Förnämligast var det Pytheas’ stora resa till Britannien och
»Ultima Thule» (= Island)*, som med klarhet ådagalade
detta faktum. Så t. ex. berättar Kleomedes: »På den 5ö,
som har namnet Thule, hvarest Pytheas, den bekante
filosofen från Messalia, skall ha varit, berättar man att
solen hela dagen är öfver jorden, så att den aldrig går
ned.»
De mera klarsynte af forntidens astronomer, särskilt
den alexandrinska skolan, antogo därför redan tidigt att
jorden var rund. Den störste af grekernas astronomer,
Hipparkus, införde först metoden att angifva ett ställes
longitud och latitud, ehuru de metoder, som stodo honom
till buds för dessa kvantiteters bestämmande, voro relativt
ofullständiga. I själfva värket använde han sig för
longitudsbestämningars utförande uteslutande af
månförmörkelser. Om en sådan observeras samtidigt på två
orter, kan man häraf lätt beräkna längdskillnaden mellan
* Enligt några språkforskare skulle Pytheas’ Ultima Thule
svara mot det nordliga Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
