Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ASTRONOMI OCH KULTUR
kalenderväsende är. Jag erinrar nu blott om dess vikt
för jordbruket, för affärsväsendet, för häfdateckningen.
Det är väl att märka att härvid ett ganska ringa fel
i värdet på solens eller månens omloppstider kan vara
ödesdigert för praktiken. För att åskådliggöra detta vill
jag i korthet referera något om tideräkningen hos några
äldre, men högt utvecklade folk.
I Egypten räknade man sedan urminnes tider med
ett kalenderår på 365 dagar. Tydligen måste härvid den
första dagen i kalenderåret röra sig ett dygn baklänges i
årstidsåret för hvart fjärde år och sålunda hafva rört sig
ett helt hvarf rundt på 4 X 365 = 1460 år. De
egyptiska prästerna, som hade kalenderväsendet om hand,
märkte snart att något var på tok, men nöjde sig med
att förklara att detta var alldeles i sin ordning, ty
sålunda kommo de religiösa fästerna, som firades på
bestämda kalenderdagar, småningom att firas på alla
årstider, och därigenom blefvo alla årets tider lika helgade
af gudarnal Och med denna tröst fick man låta sig nöja.
I Rom hade man sannolikt redan från Numas tid
en 4 årig cykel i tideräkningen med vanliga år på 354
dagar samt hvart annat och hvart fjärde år ytterligare en
skottmånad på resp. 22 och 23 dagar. Meningen med
denna besynnerliga tideräkning var att bringa månaderna,
som räknades efter månens faser, i samklang med året,
som skulle rätta sig efter solen. Som man nu emellertid
ville börja ny månad hvarje gång man hade nymåne,
visade det sig snart att deras kalender ej uppfyllde det
praktiska behofvet. Man bestämde då att pontifer maximus
(öfversteprästen) skulle ha i uppdrag att genom särskilda
utropare förkunna för folket början af hvarje ny månad.
Dels af okunnighet, dels af politiska skäl visste pontifex
att så grundligt fuska bort tideräkningen, att t. ex. i
första ärhundradet före Kr. de höstfäster, som romarna
kallade autumnalia, kommo att firas vid löfspricknings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
