Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Aalst—A’baco.
4
man Harris A., f. 1871. Den förres
broder, jurist och sociologisk förf., under
världskriget utpräglad centralmaktsvän.
Aalst 1. Aelst [alst], Alost [alo’st].
Fabriksstad i mell. Belgien (prov.
Öst-Flan-dern). 38 000 inv. (1929).
Aaltonen [aTtånen]. I. A 1 i A. Födelseår
okänt. Finl. revolutionär, 1917
överbefälhavare för det röda gardet och stabschef
under revolutionen 1918. Han stupade
sannolikt vid den karelska fronten. II. V ä i n ö
Valdemar A., f. 1894. En av Finlands
förnämsta yngre bildhuggare, vars arbeten
kännetecknas av sin på en gång knappa
och monumentala formgivning. Bland hans
verk märkes en staty i brons av löparen
Nurmi i Hälsingfors.
Aanrud [å’n-], Hans, f. 1863. Norsk
förf, av noveller och dramatiska
skildringar ur nutida norskt småstads- och lantliv.
Till sv. har bl. a. översatts en samling
Berättelser (1915).
Aar [ar]. Biflod till Rhen i Schweiz med
källor nära S:t Gotthard. Den utfaller vid
byn Koblenz i Aargau. Längd: 485 km.
Aarestrup [å’r-], Karl Ludv. Emil,
f. 1800, d. 1856. Dansk lyrisk skald, till
yrket läkare, som i sina dikter besjunger
kärleken och kvinnans skönhet. 1925
förelåg en upplaga av hans Samlade dikter i
fem band.
Aargau. Kanton i n. Schweiz med
tysktalande befolkning (99.6 o/o). I A. ligga
ruinerna av slottet Habsburg, det
österrikiska furstehusets stamgods. Huvudstad:
A a r a u.
Aarhus [år-]. 1. Amt i Danmark (ö.
Jylland). Omkr. 270 000 inv. 2. Stift i
Danmark. 3. Huvudstad i A. 1, Danmarks näst
största stad, Jyllands förnämsta stad,
betydande handelsstad med berömd
domkyrka fr. 1200-talet, statsbibliotek, museum
och teater, viktig järnvägsknut. A. hette
fordom Aros (= åmynning) och var redan
på 900-talet en betydande stad. Omkr.
82 000 inv.
Aarhus Oliefabrik. Danmarks största
oljeslageri, som driver sin verksamhet
se
dan 1871. Nuv. aktiekapital 10 mill. kr.
Tillgångar c:a 40 mill. kr.
Aarhus Privatbank. Danmarks största
provinsbank, grundad 1871. Aktiekapitalet
uppgick 1931 till 8 mill. kr. och
tillgångarna till 95 mill. kr.
Aarhus universitet. Högskola, upprättad
hösten 1928, bekostad av Aarhus stad.
Undervisning meddelas i moderna språk och
filosofi åt jylländska studenter.
Studietiden är endast beräknad till ett år,
varefter studenterna få övergå till
Köpenhamns universitet.
Aarjöklarna [ar-] 1.
Aargletscher-na, Aarglaciärerna. Stora jöklar
nära Finsteraarhorn i Schweiz.
Aarrestad [årre-], Sven, f. 1850. Norsk
politiker och nykterhetsrörelsens ledande
man (1887—1927).
Aas [ås] 1. Ä s. Norges lantbrukshögskola
i Akershus fylke, grundad 1897.
Aasen [å’sen], Ivar Andreas, f.
1813, d. 1896. Norsk språkforskare och den
förste egentlige ivraren för och skaparen
av det norska s. k. landsmålet. Efter
grundliga studier av de levande norska
bygdemålen sökte han skapa ett äkta
norskt riksspråk, som skulle ersätta det
dåvarande, onationella dansk-norska
riksspråket, och gav därmed upphov till de i
norsk politik sedermera så brännande
målstriderna. A. var ivrig anhängare av den
nationellt betonade romantiken, som
intresserade sig för den gamla folkliga
kulturen, och framträdde även som diktare.
Hans viktigaste verk äro Det norske
folke-sprogs grammatik (1848), Ordbog over det
norske folkesprog (1850), Prøver af
lands-maalet i Norge (1853).
Aasgaardsrei 1. Äsgårdsrei. Se
A s a r!
Aavasaksa [a’v-]. Berg nära polcirkeln
på en udde mellan Torne älv och dess
biflod Tengeli i n. Finland. Höjd: 222 m. ö. h
A’baco, Stora och Lilla, öar bland
Bahama-öarna i Västindien, ung. 2 ggr. så
stora som Öland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
