Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abacus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
A’bacus—Abbeokuta.
6
ABACUS. 2. (=a).
A’baeus (grek.
a’bax =
bordskiva, spelbräde). 1.
Under antiken
ett slags
fyrkantig räkneskiva 1.
-tavla med
rörliga kulor, som
användes vid
undervisningen. 2. Fyrsidig platta, utgörande
den under bjälklaget liggande översta
delen av en pelares kapitäl.
Abailard [abäla’r] 1. Abélard [abela’r],
Pierre, f. 1079, d. 1142. Fransk
skolasti-ker, frisinnad teolog och en av medeltidens
ryktbaraste och skarpsinnigaste tänkare.
Han betraktades som skapare av
skolastikens vetenskapliga metod och bevisföring,
som han särskilt prövade inom teologien.
Flera av hans satser blevo av kyrkan
betraktade som kätterska. I medeltidens
stora filosofiska stridsfrågor sökte han
intaga en mellanståndpunkt och har som
lärare utövat ett betydande inflytande på
teologer och filosofer. Han är även bekant
för sin lidelsefulla kärlek till Héloise, en
av hans kvinnliga lärjungar. Bådas
gemensamma grav finnes på kyrkogården
Père-Lachaise i Paris. A:s och Héloises
brevväxling, vars äkthet dock blivit bestridd
och som numera antages vara en
omdiktning av A. själv, har utgivits flera ggr och
har sedermera inspirerat många förf, till
skönlitterär behandling.
Abandon(g) [abandå’n] (fransk.). Bet. helt
uppgående i en viss stämning; otvunget
sätt. A. bet. även avståendet av ett
försäkrat föremål (vanligtvis fartyg) 1. rätten
till ett förlorat fartyg till
försäkringsgivaren, varvid försäkringstagaren utfår
försäkringssumman.
à bas! [aba’] (fransk.). Bet. ned med!
Abba (aram.). Bet. fader och förekommer
bl. a. som beteckning på Gud i Nya
Testamentet.
Abbadi’derna. Arab, härskarrätt i
Sevilla i Spanien (1023—91).
A’bbas, d. 652 e. Kr. Muhammeds
far
bror, stamfader för den abbasidiska
härskarätten.
Abbas den store, sjah av Persien
1586—1629. En av Persiens mest
betydande härskare.
Abbas II H i 1 m i p a s j a, f. 1874.
Kediv av Egypten (1892—1914). Han
efterträdde sin far Tevfik pasja och inlade som
regent stora förtjänster i fråga om det
egyptiska jordbrukets upphjälpande och
bevattningssystemets förbättring. Hans
hållning vid världskrigets utbrott
föranledde engelsmännen att förklara honom
avsatt och hans ättlingar förlustiga
arvsrätten till tronen. Han har sedan varit bosatt
i Schweiz.
AbbasPderna. Avkomlingarna av Abbas,
en härskarätt som innehade det arabiska
kalifatet (750—1258).
Abbe [æbb], Cleveland, f. 1838, d.
1916. Nordamer. meteorolog och astronom,
skapare av U. S. A:s väderlekstjänst
genom den av honom grundade
meteorologiska centralanstalten i Washington.
Abbe, Ernst, f. 1840, d. 1905. Tysk
astronom och fysiker, som lämnat viktiga
bidrag till de optiska instrumentens teori
och uppfunnit många linskombinationer och
förbättringar. Han inträdde 1875 som
delägare i den optiska firman Carl Zeiss, som
tack vare hans uppfinningar vann
världsrykte. Efter Carl Zeiss’ död blev han
firmans ende innehavare och året därefter
(1889) ombildade han den till den
nuvarande kooperativa Zeisska stiftelsen. Han
var även en av initiativtagarna till
glastekniska institutet i Jena.
Abbé. Franskt ord för abbot. Allm. titel
för katolska präster utan bestämt ämbete,
ung. motsv. vårt »pastor». Jfr. Abbot!
Abbedi’ssa. Föreståndarinna för ett
nunnekloster. Även i protestantiska länder
titel å föreståndarinna för vissa från
kloster härstammande försörjningsinrättningar
för ogifta adelsdamer.
Abbeokuta [abjoku’te]. SeAbeokuta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
