Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Absoluta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Absoluta nollpunkten—Absolve’ra.
22
stem, grundat på några få av varandra
oberoende grundenheter. Såsom sådana ha
på en kongress i Paris 1881 antagits
enheterna för längd (cm), för massa (g) och
för tid (sek). Till följd härav kallas detta
måttsystem även cm-, g-, sek-systemet
(CGS-systemet). Ur dessa grundenheter
kunna övriga enheter härledas, och
sambandet mellan grundenheterna och de
härledda enheterna uttryckes genom vissa
formler, som kallas
dimensions-formler. Så t. ex. är ytenhetens
(kv.-centimeterns) dimensionsformel [A] =
(cm)2 och volymsenhetens
(kb.-centimeterns) [V] = (cm)3. Parenteserna
användas för att skilja dessa formler, som
endast få betraktas som symboler, från
vanliga algebraiska uttryck. Den potens,
vartill en grundenhet är upphöjd i en dylik
dimensionsformel, kallas den
ifrågavarande enhetens dimension i avseende på
denna grundenhet. Sålunda är ytenheten av
andra dimensionen och volymsenheten av
tredje dimensionen med avseende på
längdenheten. Såsom ex. på andra
absoluta enheter kunna anföras:
Enheten för hastighet =
hastigheten hos en kropp, som vid likformig
rörelse tillryggalägger 1 cm på 1 sek.
Dess dimensionsformel är [H] = (cm):
(sek) = (cm) (sek)-1.
Enheten för acceleration
(hastighetsökning) = accelerationen hos en
kropp, vars hastighet ökas med en
hastighetsenhet i sek. Dess dimensionsformel är
[A] = [H] : (sek) = (cm) (sek)-2.
Många absoluta enheter ha fått
särskilda namn ss. dyn för kraftenheten, erg för
arbetsenheten o. s. v. Emellertid har man
för att kunna mäta alla fysikaliska
storheter tills vidare måst införa ytterligare
två grundenheter, vilkas samband med de
ursprungliga ännu icke kunnat fastställas.
Dessa två grundenheter äro: 1° C. och
dielektricitetskonstanten i vacuum.
Absoluta nollpunkten. Med a. n.
betecknas en temperatur av — 273° C. beroende
på att man kan beräkna, att under
denna temperatur molekylarrörelse, d. v. s.
värme, ej kan existera. Jfr K a m e r-
lingh Onnes, K i n e t i 8 ka
gasteorien!
Absolut fuktighet. Vikten av den
vattenånga, som förekommer i en viss mängd
luft; den anges oftare medels den i luften
befintliga vattenångans tryck i mm
kvicksilver.
Absolut gehör. Musikterm,
betecknande förmågan att omedelbart efter
åhörandet av ett ackord exakt angiva dess
tonhöjd (även i ackordet ingående toner).
Absolut höjd. En orts höjd över
havsytan i motsats till relativ höjd, d. v. s.
höjden över närliggande område.
Absolutio’n (lat. abso’lvere = lösa,
frikänna). Bet. avlösning, syndaförlåtelse.
Absoluti’sm (av lat. absolu’tus =
fullkomlig). 1. Styrelseform, enl. vilken
maktinnehavaren är oberoende av granskning
och sidoordnade politiska inrättningar,
men dock kan 1. måste ta hänsyn till
gällande lag. 2. Fullständig avhållsamhet från
rusdrycker såsom njutningsmedel,
helnykterhet.
Absolut musik. Ren instrumentalmusik
som ej är förenad med några yttre
före-ställningsobjekt. Mots.:
programmusik.
Absolut tal. Ett tals storlek utan
hänsyn till dess positiva eller negativa tecken.
Synonyma uttryck äro även absolut
belopp och numeriskt värde.
Absolut temperatur. Antal
Celsiusgra-der räknade från absoluta nollpunkten,
minus 273°. Ex.: 300 grader absolut=27°
Celsius. A. t. användes i synnerhet vid
angivelser av absolut tryck 1. vid beräkning
av gasers tryck 1. volym, då dessa äro
direkt proportionella mot a. t. ävensom inom
meteorologien vid studiet av tillståndet i
de högre luftlagren.
Absolu’t ve’to. Se Veto!
Absolve’ra (lat. abso’lvere = göra lös,
göra färdig). Bet. avlägga, vanl. om
examen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
