Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Absoluta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Absorbe’ra—A’bu Marku’b.
24
Absorbe’ra (lat. ab = från och sorbe’re
= sluka). Bet. uppsuga, intaga; i figurlig
bemärkelse upptaga (ngns tankar 1.
intressen) . Se vidare Absorption!
Absorptio’n (lat. absorbe’re =
uppsluka). 1. Ett ämnes kvarhållande av ljus- 1.
värmestrålar, som träffa 1. passera
detsamma. Ofta absorberas endast vissa
strål-sorter (våglängder; s. k. selektiv a.),
och de övriga återkastas 1. genomsläppas.
Kroppen får då den färg, som de
återkastade strålarna ha. Den absorberade delens
energi förvandlas härvid till värme. 2.
Gasers upplösning i vätskor. Se vidare
Ab-sorptionskoef ficient! 3. Gasers
och även andra ämnens upptagande av
fasta kroppar, särskilt pulverformiga,
vilket ofta även betecknas med a. men
egentligen är en a d s o r p t i o n. 4. Markens
förmåga att kvarhålla vissa ämnen, som
inom jordbruksläran betecknas med a., är
en blandning av bägge fenomenen.
Absorptionskoefficie’nt. Ett tal, som
inom fysiken brukar användas som mått
på absorption av olika slag och som
särskilt användes om absorptionen av en gas
i en vätska och då betecknar förhållandet
mellan den största volym gas, som
vätskan kan absorbera, och vätskans volym.
Detta förhållande är enligt Henrys lag
oberoende av det tryck, som gasen utövar
på vätskans yta, om blott detta tryck icke
förändras genom absorptionen.
Abstine’ns (lat. abstine’ntia). Bet.
av-hållsamhet, vanl. ifråga om
alkoholdrycker såsom njutningsmedel, men stundom
beträffande könsumgänge och i kat.
kyrkan ifråga om förtäring av kött under
vissa dagar.
Abstrahe’ra (lat. abstra’here =
från-draga). Bet. se bort från något. A. och
abstraktion bet. å ena sidan en
tankeverksamhet, varigenom man ser bort
från en eller flera egenskaper hos ett ting,
för att uppmärksamheten genom reflexion
intensivare skall kunna riktas på de
övriga. Mots.: determination. Ä
andra sidan bet. a. uppmärksamhetens
riktning från
ett rikare till ett mindre rikt
innehåll. Se Begrepp,
Determination, Reflexion!
Abstra’kt (lat. abstra’here = draga
ifrån). Adj. motsv. abstraktion.
Något allmänt, blott tänkt. Mots.:
konkret. Bet. även svårfattlig. ■—
Abstrakta vetenskaper, sådana som
uppställa allmänna lagar (logik,
matematik). — Abstrakta substantiv,
namn på egenskaper, tillstånd,
verksamheter. Se K o n k r et!
Abstraktu’r 1. a b s t r a’k ter.
Benämning på de olika delar i orgeln, som
överföra tangenternas rörelser till
spelventilerna eller motsv. apparater.
Abstru’s (lat. abstru’dere = dölja). Bet
dunkel, svårfattlig.
Absu’rd (lat. absu’rdus =
missljudande). Bet. orimlig, förnuftsvidrig. —
Absurd i t e’t, orimlighet. — Driva ngt a d
1. i n a b s u’r dum, uppvisa de orimligä
följderna av ett påstående och därigenom
dess egen orimlighet; gå för långt.
Abt, Franz, f. 1819, d. 1885. Tysk
kompositör av ofta sentimentala solosån
ger och manskvartetter.
A’bu (arab.). Bet. fader. Nyttjas i
förening med manliga personnamn.
A’bu-Bekr (arab.; bet. Jungfruns fader)
f. 573, d. 634. Profeten Muhammeds
svärfar, 632 dennes efterträdare, den förste
kalifen. Jfr Ayesha!
Abuki’r. By på Egyptens kust vid
Medelhavet, utanför vilken Nelson besegrade
den franska flottan 1798 under Napoleons
egyptiska fälttåg. Jfr även A b e
r-c r o m b y!
Abuli’ (grek, nekande a och bule’ =
vilja). Förlust eller minskning av
viljeför-mågan vid vissa nerv- 1. sinnessjukdomar.-
A’bu-1-wafa. Islamsk astronom och
matematiker, f. 940, d. 997 1. 998. A. har fram
för allt bidragit till trigonometriens ut
veckling.
A’bu Marku’b (arab.). Bet. skons fade
1. ägare. Arab, benämning på en vadar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
