Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Altera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
A’ltera pars—A’ltranstädt.
212
A’ltera pars (lat.). Bet. motparten, den
andra delen.
Alteratio’n (lat. a’lter = annan,
främmande). Bet. sinnesrörelse, oro,
förskräckelse. — A 11 e r e’r a d, oroad, förskräckt.
A’lter e’go (lat.). Bet. ett andra jag,
ställföreträdare, d. v. s. en person, vars jag
överensstämmer med ens eget i tycken och
önskningar; en förtrolig vän.
AlternatPv (lat. alte’rnus = växlande)
1. Subst.: en av de — oftast två — möj
liga utvägar man har att välja. 2. Adj.:
omväxlande, medgivande flera möjligheter.
— A 11 e r n e’r a, omväxla, tura om.
AIterna’tvinklar. De vinklar, som, nät
en rät linje skär två andra räta linjer,
ligga mellan de senare linjerna på var sin
sida om den förstnämnda och ha sina
vinkelspetsar i skilda skärningspunkter.
Alter Schwe’de (tysk.). Bet. gammal
svensk. Uttrycket lär urspr. ha åsyftat de
uttjänta svenska soldater, som »den store
kurfursten» Fredrik Wilhelm av
Branden-burg (1640—88) gärna tog i sin tjänst
som underofficerare. Dessa voro kända för
sin godmodighet, och uttrycket betyder i
nutida tyskt umgängesspråk en godmodig
och hederlig människa och användes som
vänligt tilltalsord i betydelsen
»heders-knyffel», »gamle gosse».
Alte Veste [-fä’ste] (tysk.). Bet. gamla
fästet. En borg utanför staden Nürnberg,
som Gustaf II Adolf 1632 förgäves sökte
intaga.
AIthæ’a. Växtsläkte (fam. Malva’ceæ)
En art, A. ro’sea (Stockros), är allm.
odlad som prydnadsväxt för sin
blomprakts skull. En annan art, A. officina’lis,
odlas som medicinalväxt.
A’lthaus, Paul, f. 1888. Tysk teolog,
professor i Erlangen. Bl. hans skriften
märkes De yttersta tingen (sv.
övers.-1928).
Althén, Ruth Ester, f. W h i t
e-field [oa’jtfild], f. 1890. Sv. operasån
gerska (sopran), sedan 1918 vid Kungl.»
teatern, gift med organisten Ragnar Al
thén.
Althin, Kaleb, f. 1866, d. 1919.
Teck-ningslärare och dekorationsmålare
(Uppsala domkyrka, Sofiakyrkan i Stockholm,
kyrkor i Örebro, Härnösand, Sollefteå,
Sundsvall m. fl. platser), grundare och
ledare av Althins målarskola (fr.
1896) i Stockholm.
Althu’sius, Johannes, f. 1557, d.
1638. Tysk rättslärd, den moderna
naturrättsliga statsteoriens vetenskaplige
grundläggare. A:s skarpsinniga
utredningar av suveränitetsbegreppet blevo
banbrytande och grundläggande bl. a. för
Rousseaus lära om samhällsfördraget och
folksuveräniteten.
Altmark. By i Tyskland i ö. Preussen
(prov. Ostpreussen), där 1629 ett
stille-stånd på 6 år slöts mellan Sverige och
Polen, varigenom Sverige fick
besittningsrätt till Livland jämte fyra preussiska
hamnstäder, vilka tillsammans med en del
andra områden blevo ett sv.
generalguver-nement under Ax. Oxenstiernas styrelse.
Alton [å’lton]. Stad i ö. U. S. A.
(Illinois). 30 000 inv. (1930).
A’ltona. Hamnstad i Tyskland i n. v.
Preussen (prov. Schleswig-Holstein),
utgörande en del av Hamburgs hamnområde,
med dockanläggningar, skeppsbyggeri och
en mängd fabriker. 227 000 inv. (1925).
Altoona [æTtono]. Fabriksstad i n. ö.
U. S. A. (Pennsylvania). 82 000 inv. (1930).
A’ltranstädt. By i Tyskland i mell.
Preussen (prov. Sacbsen) nära Lützen,
varest Karl XII 1706 slöt fred med konung
August av Sachsen och Polen, som
nedlade sin polska krona till förmån för
Sta-nislaus Leszczynski, samt 1707 ett fördrag
med kejsar Josef I, varigenom
lutheranerna i Schlesien fingo full religionsfrihet,
»Sveriges sista bragd som evangelisk
stormakt». Karl XII höll här under mer än
ett år ett berömt högkvarter. Omkr. 1 000
inv. Litt.: E. Carlson: Fördraget mellan
Karl XII och kejsaren i Altranstädt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
