Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Altera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Altringer—Alu’ta.
214
Altringer, J o h a n n , f. 1588, d. 1634.
Tysk fältherre, som i 30-åriga kriget
kämpade mot svenskarna (1632—34).
Altrui’sm (lat. a’lter = en annan, min
nästa). Den sedliga grundåskådning, som
i motsats till egoismen sätter andras
välfärd som viljans mål. — A 11 r u i’s t,
anhängare av altruismen.
Altuna. Socken i Västmanlands län
(Simtuna härad). 937 inv. (1930).
Alumina’t (lat. alu’men = alun). Salt
av aluminiumhydroxid, som här verkar
som en svag syra, och en bas, t. ex.
na-triumaluminat, NasAlOs.
Alumi’nium (lat. alu’men = alun). Kem.
tecken Al. Lätt, silvervit, smidbar och
tänjbar metall. Spec. v. är 2,64—2,7,
smält-punkten 658°. A. förekommer vanligen
som silikat och ingår som sådant i de
flesta av våra bergarter samt i vår
åkerlera. Den framställes genom upphettning
och elektrolys i elektrisk ugn ur den i
naturen sparsamt förekommande b a u x
i’-t e n. A. är ytterst lättlösligt i baser och
starka syror. I salpetersyra och organiska
svaga syror är det däremot svårlösligt.
Härav samt på grund av dess stora
motståndskraft mot luftens syre har det fått
stor användning till framställning av
hus-gerådssaker. På grund av sin lätthet
användes det till turistutrustning,
flygma-skinsdelar m. m. — Duraluminium
är en mycket viktig legering mellan 93 %
a. och 7 o/o koppar och mangan. —
Aluminiumbrons är en legering mellan
koppar och 5—10 % a. —
Aluminiumoxid, AI2O3, »lerjord». — Kor u’n d är
kristalliserad aluminiumoxid. Något
förorenad av krom resp, titan och järn bil
dar den rubin resp, safir. — Alm
miniumhydroxid, Al (OH) 3, före
kommer i naturen som bauxit. — A 1
u-m i n i u m s u 1 f a’t, AI2 (804)3, användes
liksom dubbelsaltet kal i u m al u m i
niumsulfa’t (= alun) vid
pappers.-och läderfabrikation och i färgningsindu
strien. På grund av sin sammandragand
verkan har det fått medicinsk användning
(alunsten vid rakning). —
Aluminiumsi 1 i k a’t av växlande sammansättning
ingår i en hel del mineral, bildar
huvudmassan av vår vanliga åkerlera och ingår
tillsammans med sand i tegel och
tillsammans med kalksten i cement. I rent
tillstånd är det vitt till färgen och
förekommer så i naturen under namn av k a
o-1 i’n, vilket användes i
porslinstillverkningen. — Aluminiumacet a’t,
ättiksyrans aluminiumsalt, användes i
medicinen som bakteriedödande och
adstringe-rande medel mot bulnader o. d. (B u r o w s
lösning).
Aluminotermi’. Antändes en blandning
av finfördelad aluminium och järnoxid,
förbrinner a. oerhört häftigt på
bekostnad av syret i järnoxiden. Härvid bildas
metalliskt järn, som på grund av den
omkr. 3 000° höga temperaturen erhålles i
flytande form. Låter man det smälta
järnet rinna ut mellan två järnföremål,
kunna dessa härigenom hopsvetsas. Så
svetsas t. ex. spårvägsskenor, varigenom en
enda lång skena erhålles. Blandningen av
a. och järnoxid kallas term i’t. I
stället för järnoxid kunna andra metalloxider
användas. Även i dessa fall förbrinner a.
på syrets bekostnad, och metallen ifråga
blir fri. Härpå grunda sig viktiga metoder
att framställa mangan, krom m. fl.
Alu’mn (lat. a’lere — fostra). Bet. i
allmänhet skyddsling, lärjunge; i Tyskland
m. fl. länder bet. a. lärjunge, som i skolan
även erhåller bostad och kost.
Alun (lat. alu’men). Se Aluminium!
Alunda. Socken i Uppsala län (Olands
härad). 2 767 inv. (1930).
Alu’ndum. Eldfast sten best, av
kristalliserad aluminiumoxid, som användes
till slipmedel.
Alunskiffer. Mycket bituminös lerskiffer
med stor halt av svavelkis.
Alu’ta 1. Alt, O 11 u. Biflod till Donau
med källor i ö. Karpaterna
(Siebenbür-gen), med en storslagen genombrottsdal i
Rotenturmpasset. Längd: 560 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
