Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amandus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Amazo’ner—A’mbra.
222
övre flodområde i landets n. v. del,
1 900 000 kvkm (ung. 4 ggr så stor som
Sverige). Landet är rikt på timmer, kaffe,
ris och framför allt gummi. 434 000 inv.
(1929), varav omkr. Vs oavhängiga
indianer. Huvudstad: Manäos. Litt.:
Nordenskiöld: Indianer och vita.
Amazo’ner. I grek, mytologi ett folk av
kvinnliga krigare vid Svarta havets s.
kust (Pontos). De skildras ofta i antik
diktning och konst. Namnets urspr.
omtvistat.
Amazo’nfloden. Flod i Syd-Amerika, i
längd den tredje, beträffande vattenmängd
och flodområde den största av jordens
floder. A. upprinner omkr. 3 650 m. ö. h. i
Anderna (Peru) och mynnar ut i Atlanten
vid ekvatorn. Dess flodområde (7 mill.
kvkm.) ung. lika med 3/4 av hela Europas,
dess längd är omkr. 5 500 km. (= 4 ggr
avståndet Ystad—Haparanda), dess bredd
på slättlandet växlar mellan 2—20 km.,
och själva mynningen utgöres av en omkr.
250 km. bred havsvik (= Östersjöns bredd
fr. Kalmar till Libau). De oerhörda
slammassor, som floden för med sig, grumla
havsvattnet redan på långt avstånd från
kusten. A. är segelbar 4 300 km. fr.
mynningen (från Atlanten till foten av
Anderna) och har över 200 bifloder, av vilka
omkr. 100 äro segelbara. Av hela
flodsystemet äro omkr. 10 000 km. segelbara. —
A:s mynning upptäcktes 1500 av
Colum-bus följeslagare Vicente Pinzon och dess
källor av spanjorer 1535. A:s namn ställes
i samband med de första europeernas
strider med indiankvinnor (ainazoner) men
härledes också av de inföddas namn på A.:
amassona = båtförstörare.
AmbaTa 1. U m b a’l 1 a. Stad i n. Britt.
Indien (prov. Punjab), järnvägsknut och
garnisonsort. 77 000 inv. (1921).
Ambassa’d (kelt. amba’cius = tjänare,
en som går omkring, fsv. æ mbete = tjänst,
ämbete). Diplomatisk beskickning av
högsta graden. — Ambassad ö’r,
diplomatiskt sändebud, som står i spetsen för en
ambassad. —
Ambassadörkonfe
rensen, en av Englands, Italiens och
Japans ambassadörer i Paris samt franske
utrikesministern bestående rådplägande
församling, som haft viss internationell
betydelse efter världskriget. Se
Beskickning!
A’mberg. Bergverksstad i Tyskland i n.
Bayern, med många medeltida
byggnadsverk. 26 000 inv. (1925).
Ambitio’n (lat. ambi/re = gå omkring,
eftersträva tjänster o. d.). Bet. ärelystnad,
hederskänsla. — Ambitiös [-sjö’s],
ärelysten, mån om sitt anseende.
Ambivale’ns (lat. a’mbo = båda och
vale’re = göra sig gällande). Inom
psykologien bet. för den känslodubbelhet, som
gör sig gällande när samma ting är
föremål för en persons både kärlek och hat.
Ambjörn (fn. arin = härd och björn =
stark). Fn. mansnamn, bet. den som
värnar sitt hem.
Ambjörnarp. Socken i Älvsborgs län
(Kinds härad). 849 inv. (1930).
Amblyste’gium. Mossläkte (fam.
Hypna’-ceæ). I Skandinavien omkr. 80 arter, bland
vilka många av våra vanligaste mossor.
De bilda ofta torven i våra torvmossar
(Amblystegium- 1. bruntorv!)
Ambly’stoma. Se Axo lo 11!
Amboina. ö. i Holl. Ostindien (s.
Moluk-kerna), ngt mindre än Öland, med stor
odling av kryddnejlikor och kopra. Omkr.
40 000 inv.
Ambo’ner (grek. ambo’inein — stiga
upp.) Namn på två talarestolar i gammal
-kristna basilikor, förebilder till
predikstolarna.
A’mbra (förk. av grek. ambro’sia =
gu-daspis). Ett vaxartat, genomskinligt,
välluktande ämne, som påträffas simmande
på havet vid Java, Madagaskar och Japan.
A. bildas i tarmen hos kaskeloten. Det
användes vid framställning av parfymer. —
A m b r o i’d, pressad bärnsten. — Gul
a m b r a, bärnsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
