Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Amerikas Förenta Stater.
234
Hela järnvägsnätets längd:
År 1830 ........... . 37 km
» 1850 ......... 14 515 »
» 1870 ......... 85 151 »
» 1890 ........ 263 228 »
» 1910 ........ 386 866 »
» 1920 ........ 409 322 »
» 1924 ........ 417 900 »
Dessutom funnos år 1924 67 000 km
med elektr. kraft drivna järnvägar.
U. S. A. är genomdraget av ett
vidsträckt nät av med varandra förbundna
kanaler och floder. De viktigaste kanalerna
äro: Eriekanalen mellan floden Hudson
och Buffalo vid Eriesjön,
Champlainkana-len mellan Hudson och Champlainsjön,
Ohio-Eriekanalen och Miamikanalen fr.
mell. Ohio till Eriesjön, S:t Clairkanalen
mellan Huron- och Eriesjöarna, Sault S:te
Mariekanalen mellan Övre sjön och Huron
samt Michigankanalen från Chicago till
Mississippi. Postväsendet är en
statsinrättning. Antalet postkontor var 1930 omkr.
49 000. Telegraf och telefon äro enskilda
företag. 1920 var hela antalet telefoner
omkr. 12V2 mill., motsv. 118 telefoner på
1 000 inv. (i Sverige s. å. 67 på 1 000 inv.).
Religion. U. S. A. äger ingen
statskyrka, religionen är en enskild
angelägenhet, och alla religioner äro likaberättigade.
Dock är kristendomen nationalreligion.
Antalet kristna kyrkosamfund år 1926:
212 med 232 154 kyrkoförsamlingar. I U.
S. A. finnas omkr. 17 mill. rom.-kat.; de
övriga kristna äro till största delen
protestanter. Antalet judar uppgick 1926 till
4 100 000.
S t a t s s k i c k. U. S. A. är en
förbundsrepublik best, av 48 stater, vilka äro
självständiga i allt, som ej tillhör unionens
maktområde. De viktigaste gemensamma
unionsärendena äro: utrikespolitik,
försvar, beskattning och upplåning för
gemensamma behov, tull, myntväsen, post
samt lagstiftning om medborgarrätt.
Författningen trädde i kraft 1788 och har
sedermera undergått ändringar och tillägg.
Den verkställande makten utövas av en
ansvarig president, vald på 4 år av inom
de olika staterna utsedda elektorer, i allm.
valda av alla röstberättigade medborgare.
Presidenten har vid sin sida ett
oparlamentariskt rådgivande ■ tatsråd, vars 10
medlemmar utses av presidenten med
senatens samtycke. T en lagstiftande och
be-skattningsmakten ui .’vas av en
riksförsamling, kongressen, best, av två
folkvalda kamrar, senaten och representanternas
hus. Medlemmarna av senaten utses för en
tid av 6 år av de särskilda staternas
riksdagar. Medlemmarna av
representanternas hus väljas för en tid av 2 år
genom majoritetsval i enmansvalkretsar och
på grundval av direkt lika och allmän
rösträtt. Den lagskipande makten utövas
av unionsdomstolarna, som ha större
politiska befogenheter än i andra länder.
Politisk i n d e 1 n in g. U. S. A.
består av följande områden:
1. Stater.
Maine (1820).
New Hampshire (1788).
Vermont (1791).
Massachusetts (1788).
Rhode Island (1790).
Connecticut (1788).
New York (1788).
New Jersey (1787).
Pennsylvania (1787).
Ohio (1804).
Indiana (1816).
Illinois (1818).
Michigan (1837).
Wisconsin (1848).
Minnesota (1858).
lowa (1846).
Missouri (1821).
Nord-Dakota (1889).
Syd-Dakota (1889).
Nebraska (1867).
Kansas (1861).
Delaware (1787).
Maryland (1788).
Virginia (1788).
West Virginia (1863).
Nord-Carolina (1789).
Syd-Carolina (1788).
Georgia (1788).
Florida (1845).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
