Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antoxanthum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Antoxa’nthum—Ant-tempel.
308
Antoxa’nthum. Växtsläkte (fam.
Gra-mi’neæ). Hit hör den i Sverige vanliga
välluktande Vårbrodden (A. odora’tum).
Antozo’a (grek. a’ntos = blomma och
zo’on = djur). Bet. blomdjur. Se
Koralldjur!
Antrace’n (grek. a’ntraks = kol). Ett
cykliskt kolväte, som förekommer i
sten-kolstjära och användes till framställning
av alizarin. — Antracenolja, en
tung olja erhållen vid destillation av
sten-kolstjära, som bl. a. användes till
impreg-nering och konservering av trä.
Antraci’t (grek. a’ntraks = kol). Se
Stenkol!
A’ntrim [æ’n-]. Grevsk. i Nord-Irland.
Antropoce’ntrisk (grek. a’ntropos =
människa och lat. ce’ntrum = mittpunkt).
Bet. med människan som medelpunkt. ■—
Antropocentrisk
världsåskådning, den åsikt som anser människan
vara tillvarons medelpunkt och
utvecklingens mål.
Antropofa’g (grek. a’ntropos =
människa och fage’in = äta). Bet.
människo-ätare, kannibal.
Antropogeografi’ (grek. a’ntropos =
människa). Människans geografi,
kulturgeografi. Den av tysken Fr. Ratzel grundade
geografiska vetenskapsgren, som i analogi
med djur- och växtgeografi behandlar den
mänskliga odlingen som en geografisk
faktor i dess beroende av den geograf,
omgivningen.
Antropoi’der. Se Antropomorfa!
Antropologi’ (grek. a’ntropos=människa
och lo’gos = lära). Bet. egentl.
vetenskapen om människan i allmänhet. I äldre
vetenskaplig terminologi bet. a. läran om
den enskilda människan, hennes
kroppsliga och själsliga konstitution, i senare
fallet liktydigt med psykologi.
Numera bet. a. vetenskapen om hela
människosläktet och uppdelas i: 1) zoologisk
a., som undersöker människosläktets
förhållande till andra levande varelser, 2)
allmän a., som jämför människoraserna
med varandra och 3) deskriptiv a.,
som sysslar med människosläktet i dess
enskildheter, ung. liktydigt med
etnologi.
Antropometri’ (grek. a’ntropos =
människa och me’tron = mått). Läran om
människokroppens måttförhållanden, en
av antropologiens viktigaste
hjälpveten-skaper. — Antropome’trisk
metod, ett sätt att genom mätning av vissa
kroppsdelar hos brottslingar skaffa ett
igenkänningsmedel vid
kriminalundersökningar.
Antropomorfi’sm (grek. a’ntropos =
människa och morfe’ = gestalt). Bet.
för-mänskligande. En uppfattning, som
överför mänskliga egenskaper på det icke
mänskliga, särskilt inom religionen, där
det gudomliga fattas som
människoliknan-de. Litt.: T. Segerstedt: Till frågan om
polyteismens uppkomst (1903).
Antropomo’rfa (grek. a’ntropos =
människa och morfe’ = gestalt) 1.
an-t r o p o i’d e r, antropomo’rfa apor.
En grupp bland gamla världens apor, som
visar stor överensstämmelse med
människan. Till a. räknas orangutang,
schimpans och gorilla.
Antroposofi’ (grek. a’ntropos =
människa och sofi’a = vishet). En teosofisk
riktning, grundad av R. Steiner 1913, med
hög-kvgrter i Goetheanum i Dornach (invid
Basel). A. skiljer sig fr. teosofien särsk.
genom sitt betonande av Kristi centrala
betydelse inom världsutvecklingen.
Ant-tempel. Den älsta formen för ett
grekiskt tempel, vars långväggar vid gav-
PLAN AV DUBBELT ANT-TEMPEL.
Artemis-templet i Elevsis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
