Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aras ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
A’ras—Arbetarinstitut.
336
A’ras (armen. Erasj, grek, och lat. Ara’x->
es). Flod i Främre Asien, delvis gräns
mellan Transkaukasien och Persien, me
källor på berget Bingöl Dagh i Turkiet och
utlopp med en arm i floden Kura och me
en annan i Kaspiska havet. Längd: omkr
1 000 km.
Ara’uca. Biflod till Orinoco i n. Syd
Amerika. Längd: 725 km.
Arauca’ria. Barrträd (fam. Pina’ceæ)
Flertalet arter härstamma från Syd-Ame
rika och Australien. De ha horisontalt sit
tande, kransställda grenar med breda, sty
va barr. Flera arter odlas som
prydnadsväxter. ’HWjll
Arauka’ner 1. a r a u c a’n o s. En krigisk
indianstam huvudsakligen i s. Chile, som
ända till 1870 tappert försvarade sitt
oberoende mot Chile. Deras antal uppskattas
f. n. till omkr. 100 000.
A’rax. Ett måttband för uträkning av
den levande vikten hos kreatur,
konstruerat av professor E. O. Arenander och
agronom G. Dahlander.
Arbeiderbladet. Norsk tidning, organ för
det norske arbeiderparti. A. grundades
1886 under namnet Social-Demokraten, fick
sitt nuv. namn 1923 och utgår i en uppl.
av 40—50 000 ex. (1930).
Arbeiterzeitung [a’rbajtertsa’jtung].
Socialdemokratiska partiets huvudorgan i
Österrike, grundad 1889, daglig sedan 1895,
upplaga (1930) cirka 110 000 ex.
Arbetarbladet. Daglig social dem. tidn.
i Gävle, grundad 1901 under namnet
Gävle arbetarblad; den blev 1902
veckotidning under sitt nuv. namn och
daglig 1905. Tidningens redaktör är sedan 1910
riksdagsman N. S. Norling och bl. dess
medarbetare har räknats Fabian Månsson.
Arbetarbörs 1. arbetsbörs. En i vissa
länder förekommande, av fackföreningar
skapad inrättning för arbetsförmedling,
insamlande av uppgifter om
arbetsförhållanden samt tillvaratagande av
kroppsarbetarnas intressen. I yttre hänseende motsvaras
a. i vårt land i viss mån av Folkets Hus.
, Arbetaren. Daglig syndakalistisk tidn. i
Stockholm sedan 1922, organ för Sveriges
Arbetares Centralorganisation.
Arbetarfrågan. En sammanfattande
benämning på de problem, som beröra
kroppsarbetarnas och även andra löntagares
förhållanden och ställning i samhället.
Dylika problem ha givetvis i viss mån, ehuru
delvis i andra former, gjort sig kännbara
långt tillbaka i tiden. Men till väsentligt
större aktualitet kommo de i och med
industrialismens genombrott, alltså först i
England, i slutet av 1700-talet och början
av 1800-talet. Fördenskull plägar a:s
uppkomst oftast förläggas till nämnda land
och tid. Bland de många spörsmål, som
ingå i den moderna a., märkas problemen
om arbetsgivarnas och arbetarnas inbördes
förhållanden på arbetsmarknaden (a
r-betsfred), om arbetarnas medinflytande
på ledningen av produktionen
(industriell demokrati), om arbetarskydd,
försäkring mot olycksfall i arbete,
arbetslöshetens bekämpande, bostadsförhållandenas
förbättring, folkbildningens höjande m. m.
Litt.: Social handbok (1925).
Arbetarföreningar. Sammanslutningar
för höjande av kroppsarbetarnas ställning
i kulturellt och ekonomiskt hänseende. I
vårt land bildades de första a. av större
betydenhet på 1860-talet och efter tysk
förebild. De upprättade sjuk- och
begrav-ningskassor, understödsfonder, bibliotek
och läsrum, anordnade föreläsningar etc.
Alltjämt finnas a. i åtskilliga städer i
vårt land.
Arbetarförsäkring. Sammanfattande
benämning på försäkringsformer, som åsyfta
bitånd åt kroppsarbetare vid oförmåga till
arbete, arbetslöshet etc. A. benämnes
numera vanligen socialförsäkring.
Arbetarinstitut. Bildningsanstalt, som
avser att genom populärvetenskapliga
före-läsningskurser bereda personer fr. alla
samhällsklasser men särskilt städernas
kroppsarbetare tillfälle att på lediga
stunder och mot låga avgifter förskaffa sig
ökade kunskaper. Det älsta, Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
