Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aras ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Arbetarkoloni—Arbetarrörelsen.
338
h o 1 m s a., grundades 1880 av med. dr
Anton Nyström.
Arbetarkoloni. Arbetsanstalt för
hjälpsökande kroppsarbetare. A: verksamheten,
som nått sin största utbredning i
Tyskland, är vanl. inriktad på
jordbruksarbete och a. alltså i regel belägna på
landsbygden. Den ledande tanken är »arbete i
stället för allmosor» 1. »hjälp till
självhjälp». Vi ha i vårt land egentl. icke
någon motsv. till a. Jfr dock Arbetshem!
Arbetarkommun. Benämning på det sv.
socialdem. arbetarpartiets
lokalavdelningar. Partiets största a., Stockholms a.,
bestod den 1 jan. 1930 av 138 anslutna
organisationer med ett medlemsantal av 43 824
personer. De kommunistiska partierna
använda för sina lokalavdelningar bet.
kommunistisk a. Kilbomspartiets
a. i Stockholm räknade den 1 aug. 1931
2 079 medl.
Arbetarmarseljäsen. De tyska
socialdemokraternas populäraste sång på den
franska förebildens melodi, för första gången
sjungen vid Ferd. Lassalle’s begravning.
A. sjunges även i översättning i Sverige.
Arbetarnas samaritförening. En 1931
bildad organisation med uppgift att inom
arbetarklassen väcka intresse och
förståelse för förebyggande av olycksfall samt
att ombestyra utbildning för lämnande av
en första hjälp vid sjukdoms- och
olyckstillfällen.
Arbetarnes bildningsförbund, förk. A. B.
F. En år 1912 inom den sv.
arbetarrörelsen bildad samorganisation med uppgift
att organisera föreläsnings-, biblioteks- och
studiecirkelverksamhet inom
arbetarvärlden. I dessa verksamhetsgrenar ingå bl. a.
radioföreläsningar samt instruktion för
amatörteater, sångcirklar, musikkårer
och gymnastiktrupper. A. B. F. åtnjuter
understöd fr. staten, landsting, kommuner,
arbetarorganisationer samt enskilda.
Medlemsantalet i de anslutna organisationerna
utgör omkr. 1 400 000 (1931), och förbundet
har organiserad bildningsverksamhet på
ung. 1 100 orter. På ung. 100 av dessa
platser har förbundet särskilda studiehem.
A. B. F. utger tidskr. Bokstugan. En
studiecirkel inom A. B. F. i Stockholm utger
tidskr. Studiekamraten. Litt.: Arbetarnes
studiecirkelverksamhet (1930); J. Sandler:
Arbetarnes bildningsförbund, dess uppgift
och organisation (1930).
Arbetarråd. En inrättning
härstammande fr. Ryssland, urspr. bestående av en
fa-briksnämnd av arbetare, vilken tar direkt
del i ledningen av industriella företag och
som dessutom utövar politisk verksamhet
genom att vara ett kontrollerande organ
rörande förvaltningen inom större 1.
mindre områden. A. under ett gemensamt högsta
centralråd bildades första gången under
oroligheterna i S:t Petersburg 1904—05,
då fabriksnämnder av industriarbetare
organiserades, vilkas styrelser kallades
»råd» 1. på ryska sovjet [savjä’tt]. A.
på-nyttföddes under marsrevolutionen
varjämte liknande råd bildades bland soldater
och bönder. På arbetar-, bonde- och
soldatråden vilar Rysslands nya styrelseform,
som benämnes råds-(sovjet-) republik. •—
Efter ryskt mönster uppstodo i Tyskland,
Österrike och Ungern efter revolutionerna i
dessa länder hösten 1918 dylika råd, vilka
dock snart förlorade all makt och betydelse.
Jfr Sovjet!
Arbetarrörelsen. A., vilken kan sägas
vara den praktiske bäraren av
socialismens teoretiska program, framträdde
liksom denna i samband med det
industriella genombrottet (»den industriella
revolutionen»), först i England och senare på
den europeiska kontinenten. A. utmärkte
sig i sitt första skede för enstaka,
relativt oorganiserade revolter och
oppositionsrörelser riktade mot de dåvarande
arbetsförhållandena. Så småningom ha
emellertid utkristalliserats tvenne
linjer, efter vilka a. numera arbetar, den
politiska och den fackliga a.
Det första politiska
arbetarepartiet kan anses vara chartisterna på
1830-talet i England. Arbetarpartier
bildades sedan i de flesta länder, vanligen
under socialdem. ledning och under intryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
