Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsfördelning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Arbetsfördelning—Arbetslön.
344
Arbetsfördelning, 1. a r b e t s i n d e
1-ning, specialisering. Arbetets
uppdelning, så att olika medborgarklasser,
individer 1. organ utföra olika
arbetsuppgifter. Ex.: antikens uppdelning av arbetet
mellan fria och slavar, medeltidens
skråväsen, nutidens långt drivna
specialutbildning, bisamhället, livsfunktionernas
fördelning på olika organ, djuren och växterna.
A. är ett utomordentligt medel till höjande
av produktionsresultat och
arbetseffektivi-tet. Kraftigt genomförd a. är ett av de
mest utmärkande dragen för vår
tidsålder. Man har beräknat, att näringslivet
i ett modernt samhälle innefattar omkr.
11 000 olika yrkesgrenar. Litt.: G. A.
Aldén: Medborgarens bok IV (1931).
Arbetsförmedling. Sammanförande av
arbetsgivare och löntagare för ingående av
arbetsavtal. I äldre tider voro
folkmarknaderna och skråföreningarna av stor
betydelse för a. Tidigt blev a. även ett
privat näringsfång. Numera måste den, som i
vårt land vill bedriva enskild yrkesmässig
platsförmedling, förskaffa sig tillstånd fr.
K. B. Sveriges första statliga anstalt för
a. var det 1732 i Stockholm inrättade
Adresskontoret. I vår tid är a. i de
flesta länder en statlig 1. kommunal
angelägenhet. Vår offentliga a. är
kommunal, men fr. 1906 statsunderstödd och
statskontrollerad (under Socialstyrelsens
överinseende). F. n. finnas i Sverige över
130 kommunala arbetsförmedlingskontor.
Även fackföreningarna bedriva i viss mån
a.
Arbetshem. 1. Tvångsarbetsanstalt för
försumliga försörjningspliktiga och för
svårhanterliga 1. störande
understödstaga-re. Enl. 1918 års fattigvårdslag skola
landsting och städer, som ej deltaga i landsting,
upprätta nödigt antal a., antingen var för
sig 1. gemensamt. 2. Arbetsinrättning av
skiftande beskaffenhet: för frigivna
fångar, barn etc.
Arbetshus. Föråldrad benämning å
fat-tigvårdsanstalt, där de intagna beredas
arbete. Jfr Arbetshem!
Arbetskammare, arbetsråd. En i
Belgien, Holland, Frankrike m. fl. länder
förekommande myndighet 1. institution för
behandling av arbetarfrågor, insamling av
arbetsstatistik, medling i arbetstvister etc.
Arbetsledareinstitutet. En av Sveriges
industriförbunds styrelse, på hemställan
från Arbetsfredsdelegationen år 1930
upprättad central utbildningsanstalt i
Stockholm för arbetsledare samt för arbetare
avsedda att befordras till befälsställning
inom industrien. Utbildningen vid a. avser
huvudsakligen ämnen av icke teknisk art
och omfattar dels föreläsningar och
övningar, dels demonstrationer och studier
på arbetsplatser. A:s första lärokurs
ge-nomgicks av 19 deltagare.
Arbetsledning 1. rationell
arbetsledning (eng. scientific management).
Fr. U. S. A. har utgått en strävan att på
arbetsorganisationen inom de olika
företagen, särskilt inom storindustrien,
till-lämpa exakta vetenskapliga metoder i
syfte att öka arbetsintensiteten hos den
enskilde arbetaren 1. att på annat sätt
in-bespara tid, kapital och arbete. Den
främste föregångsmannen på detta område var
amerikanaren F. W. Taylor (d. 1915). Jfr
Taylorsystemet! Litt.: Alex.
Eng-blom: Industriell organisation. O.
Kärne-kull: Modern arbetsledning,
Arbetslön. 1. I vidsträckt bemärkelse det
pris, som betalas för arbetskraften som
produktionsmedel, »som vara». 2. I inskr.
mening betalning för anställd persons arbete
under viss tid, eventuellt också avkastning
av arbete för egen räkning. — A. i bet. av
betalning för viss persons arbete kan med
avseende å betalningens art vara a) n
a-t u r a 1 ö n, som utgår i form av livsmedel,
bostad el. dyl., b) kontantlön, som
utgår i pengar, c) blandad lön, som
utgår dels i naturaförmåner, dels i
kontanter. Med avseende på betalningens
beräkning kan a. vara a) t i d 1 ö n, som utgår
per tidsenhet, b) styckelön
(ackord s 1 ö n, betingslö n), som utgår
för visst arbetsresultat, c) en kombination
av de båda formerna, t- ex. ackorjslöp med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
