Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsfördelning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Arbetslöshet.
346
garanterad (viss) timpenning. Stundom ha
arbetsgivarna, i syfte att intressera
arbetarna för produktionsresultatet, bestämt
a:s storlek att bero av företagets vinst
(vinstandelssystemet). För att
främja arbetsfreden ha arbetsgivare och
arbetare ibland avtalat om glidande 1
ö-n e s k a 1 a, dà a. stiga och falla alltefter
levnadskostnaderna 1. priset pà företagets
försäljningsprodukt. — Inom
nationalekonomien ha många försök gjorts att
utforska de faktorer, som bestämma a:s
storlek. Enl. produktionsteorien,
mest bekant i Ferd. Lassalles utformning
och under namnet järnhårda
lönelagen, kan arbetaren endast erhålla så
stor a., att hans existensbehov täckes, d.
v. s. så, att kostnaden för produktion av
arbetare 1. arbetskraft täckes; Bestämmes
a. utöver existensminimum, ökas
folkmängden och a. nedpressas. Närbesläktad
är lönefondsteorien, enl. vilken a.
beror på förh. mellan samhällets
kapitaltillgångar och arbetarnas antal. Om
kapitalet vid stillastående folkmängd ökas,
stiger även a., och om kapitalet minskas,
sjunker a. Mot denna uppfattning riktar
sig Karl Marx’ mervärdesteori,
vilken såsom mervärde (surplus value)
betecknar den del av en arbetsprodukts
värde, som icke nödvändigtvis behöver
tillföras arbetaren för arbetskraftens
vidmakthållande utan som företagaren helt 1.
delvis tillägnar sig utan betalning.
Nationalekonomerna i våra dagar synas
övervägande bygga på dels en grundligare
lönefonds-teori, som även beaktar kapitalets
investeringstid (d. v. s. omloppstid, tid för
användning inom visst företag), dels p r
o-duktivitetsteorien, enl. vilken a.
beror av arbetets
gränsproduktivitet 1. gränsnytta. Denna teori
förklarar a:s storlek på samma sätt som den
vanliga prisbildningen. Marknadsläget blir
bestämmande för a:s övre och undre gräns,
och endast inom dessa gränser skulle
fackföreningarna då i längden äga möjlighet
att öva inflytande på a:s storlek. — Då a.
är den viktigaste inkomstkällan för
största delen av befolkningen, så har frågan
om a:s höjd blivit en av näringslivets och
samhällsordningens viktigaste frågor. Enl.
somliga leda högre löner lätt till
arbetslöshet, enl. andra äro de höga lönerna en
nödvändig grundval för den ekonomiska
utvecklingen. Den sistnämnda uppfattningen
är känd under namnet teorien 1.
lagen om de höga lönernas ek o n
o-m i, som framhåller, a) att arbetsförmågan
ökas, då högre levnadsstandard stärker
arbetarens krafter och möjliggör bättre
uppfostran av hans barn, b) att högre a. ökar
arbetarens köpkraft, vilket möjliggör
massproduktion och lägre varupriser, c)
att höga a. egga företagarna till tekniska
förbättringar. Litt.: G. A. Aldén:
Medborgarens bok IV (1931). Bertil Nyström:
Hur arbetet betalas (1919). G. Cassel:
Socialpolitik (1923). G. Bagge: Arbetslönens
reglering genom sammanslutningar (1917).
Arbetslöshet. Ordet a. användes vanl.
endast om den form av sysslolöshet, som
icke är självförvållad utan beror av brist
på arbetstillfällen. Att sådan a. i vår tid
stigit till oerhörd omfattning har blivit
föremål för olika, delvis varandra
motsägande förklaringsförsök. Vid sökandet
efter de djupare orsakerna till den allm. a.
måste man dock uppenbarligen beakta, att
jordens folkmängd, isynnerhet i de
industrialiserade länderna, under det sista
århundradet undergått en förut okänd
stegring med stor anhopning till städer och
industriområden samt att den moderna
produktionsordningen och särskilt dess
långt drivna arbetsfördelning mellan
länder, medborgarklasser och individer ökat
kraven på arbetskraftens rörlighet och
därmed för den enskilde vållat större risk
för a. I det nutida, invecklade och
världsomspännande ekonomiska maskineriet
måste omläggningar av skilda slag ofta
företagas, och dylika omläggningar göra
det vanl. nödvändigt för vissa medborgare
att söka sig nytt arbete, något som ej
sällan är förknippat med stora svårigheter.
— Man skiljer mellan olika slag av a.,
t. ex. permanent a., exempelvis då
viss näringsgren måste nedläggas och de
anställda icke kunna uppläras till annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
