Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmaskiner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Arbetsmaskiner—A’rbiter.
348
yrkesutövning;
säsongarbetslöshet, som direkt 1. indirekt beror av
klimatförhållandena (exempelvis
byggnadsverksamhet, skogsarbetet i Norrland), samt
konjunkturarbetslöshet, som
härrör av fluktuationerna på den allm.
varumarknaden. — Arbetslöshet
s-kommissionen, förk. A. K., se
Statens arbetslöshetskommission!
— Arbetslöshetsfrågan i vårt land är
sedan 1927 föremål för undersökning genom
en kgl. kommitté, kallad Arbetslo
s-hetsutredningen. Denna anordnade
en a.-räkning den 5 maj 1927 och
beräknade den dåvarande totala a. i vårt
land till 74 600 pers. —
Arbetslöshetsförsäkring, försäkring mot
oför-vållad a., har införts i flera länder. I
Storbritannien och Tyskland m. fl. länder
har man obligatorisk a.-försäkring,
förenad med arbetshänvisning. En annan
form är Gentsystemet (tidigast
infört 1901 i Gent i Belgien). Det innebär,
att man bygger på arbetarnas frivilliga
försäkringskassor men att staten lämnar
bidrag. Sådan försäkring är införd bl. a. i
Norge, Danmark och Frankrike. I vårt
land har frågan om införande av
a.-försäL:-ring varit under utredning genom en kgl.
kommitté, som avgav sitt betänkande 1928.
— A. inom de sv. arbetarorganisationerna
var d. 31 juli 1931 46 180 pers. (42 180 män
och 3 795 kvinnor). Storbrittannien hade att
inregistrera över 2*/2 mill. arbetslösa, och
Tyskland hade över 1 400 000 understödda
arbetslösa. Litt.: Arbetslöshetens
omfattning, karaktär och orsaker
(Arbetslöshets-utredningens betänkande, del I, avgivet i
aug. 1931).
Arbetsmaskiner. I motsats mot
kraftmaskiner, som omvandla värme eller
kemisk energi i mekaniskt arbete,
betecknas som a. alla anordningar (remdrivna 1.
drivna med människokraft), varmed en
arbetsprodukt direkt framställes.
Arbetsminister. En i vissa främmande
länder förekommande benämning, som
ibland avser chefen (ministern) för det dep.,
som handhar statens allm. arbeten, ibland
åter chefen för ett ämbetsverk med
upp
gift att insamla arbetsstatistik, undersöka
arbetarfrågor etc. I vårt land höra de
förstnämnda ärendena under
kommunika-tionsdep., de sistnämnda under socialdep.
Arbetspremie. Belöning för 1. särskild
avlöning vid flit och väl utfört arbete. I
vårt land kunna straffarbetsfångar erhålla
a. (vanl. 40—80 öre per dag).
Arbetsrådet. Den myndighet, som i vårt
land avgör tolkningsfrågor beträffande
lagen om arbetstidens begränsning. Led. i
a. äro 7 och utses av Kgl. Maj :t (2 äro
arbetsgivare- och 2 arbetarerepresentanter).
Jfr Arbetskammar e!
Arbetsskoleprincipen. En modern
pedagogisk princip, som, stödd på modern
psykologisk forskning, vill ersätta den gamla
skolans ofta slentrianmässiga
läxpluggan-de och ensidiga teoretiserande med
undervisningsmetoder och skolformer, som mera
vädja till och utveckla de ungas intresse,
initiativ och aktivitet.
Arbetsstatistik. Se
Socialstatistik!
Arbetsstuga. Ett slags praktisk skola 1.
skolhem för fattiga barn med bristfällig
tillsyn i hemmet. I a. lämnas undervisning
i hantverk, slöjd, kvinnligt handarbete m.
m. De uppehållas huvudsakligen genom
frivilliga och kommunala bidrag jämte
försäljning av barnens arbeten men ha
numera även statsanslag. Den första a.
grundades 1887 i Stockholm av Stiftelsen
Lars Hiertas minne, som även
bidragit vid tillkomsten av de flesta övriga
a. F. n. finnas mer än ett hundratal a. i
olika delar av landet. Av särskild
betydelse ha Norrbottens läns a. varit, vilka
grundades 1903 av Carl och Julia Svedelius.
Litt.: A. Retzius: Arbetsstugor för barn
(1897). Ärsredogörelser för Norrbottens och
Västerbottens läns arbetsstugor.
Arbetstid. Se Ättatimmarslagen!
A’rbiter (lat.). Bet. medlare, domare. —
Arbiter bib e’n d i, (romarnas)
»dryc-keskonung», (som presiderade vid en
dryc-kesfest). — Arbiter eleganti
a’-r u m, modekung, smakdomare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
