Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Assiut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
A’ssur—Asta’tisk.
428
de turbiner äro av svensk tillverkning
16 500 inv. (1927).
A’ssur. Ett assyr. ort- oeh mansnamn,
efter vilket Assyrien fått sitt namn 1. Det
gamla assyriska rikets första huvudstad vid
floden Tigris. 2. Assyriens nationadgud.
Assura’ns (senlat. assecura’re =
försäkra mot faror). Se Försäkring! —
Assur e’r a, försäkra.
Assurba’nipal 1. A s s u r-b a n i a p a’l
(grek. Sardana’polos). En av Assyriens
sista konungar (668—627 f. Kr.), som för
de segerrika krig mot grannstaterna och
frikostigt uppmuntrade vitterhet och
konst. I sitt palats i Ninive samlade han
ett ansenligt privatbibliotek på 10 000
ler-tavlor, det s. k. Assurbanipals
bibliotek, varav spillrorna i våra dagar
framgrävts ur Ninives ruiner. Detta
bibliotek förvaras i British Museum i London
och utgör en av dess största dyrbarheter
samt den förnämsta källan till vår
kunskap om assyriernas och babyloniernas
andliga kultur. — Se Assyrien!
Assyrien. Ett av forntidens mäktigaste
riken, som fått sitt namn av Assur. Dess
naturliga gränser voro i n. och ö.
Arme-niens och Kurdistans högländer, i s. den
babyloniska slätten och i v. Eufrat, men
det nådde under sin högsta maktutveckling
vida utöver dessa. A. var urspr. en
babylonisk koloni med staden Assur som
medelpunkt, sannolikt grundad omkr. 2000 f.
Kr. A:s historia kan uppdelas i
följande skeden. 1. A. som babylonisk
koloni (omkr. 2000—1500). 2. A. som
medtävlare till moderlandet
Babylonien (omkr. 1500—1100^ under
ständiga strider med detta, vars huvudstad
Babylon flera gånger intogs av assyr. ko
nungar. Bl. assyr. härskare märkas
Assuru-ballit och Tukulti-Ninurta. 3. A:s
övermakt (omkr. 1100—900). 4. A:s
utveckling till världsmakt (omkr. 900—
600) under konungarna Assurnasirpal II,
grundläggaren av dess världsherravälde, och
hans son Salmanassar III, som gjorde
Babylonien till en lydstat under Tiglatpileser
IV, som erövrade bl. a. Israels och Juda
riken, Sargon II, Sanherib, Assarhaddon,
som erövrade Egypten och hans son
Assur-banipal. Kort efter den sistnämndes död
gick A. som stat under för angrepp av
baby-lonier och meder, som förstörde Ninive 606
och delade A. mellan sig. — Assyriens
odling var egentligen babylonisk, dock med
vissa nationella särdrag. Både assyrier och
babylonier voro semiter. A. var en typisk
militärstat, och riket kunde endast
sammanhållas och bestå genom vapenmakt.
Statsförfattningen var absolut monarkisk,
stödd på en stark här, rättsväsendet stod
på en hög ståndpunkt, och näringslivet var
blomstrande. — Den assyrisk-babyloniska
odlingen har särskilt i nyare tid blivit
föremål för ingående vetenskaplig forsk
ning. De arkeologiska utgrävningarna i
Eufrat- och Tigrisdalens väldiga ruinfält
under 1800-talets senare hälft ha givit
upphov till en hel vetenskapsgren, assy
rio-1 o g i e n, som i väsentlig grad förändrat
äldre tiders uppfattning om de semitiska
folkens kultur och framför allt deras
religiösa föreställningar. — Litt.: D. W.
Myhr-man: Babel-Bibel eller Bibel-Babel. E.
Briem: Kultur och religion i Babylonien
och Assyrien (1926). M. P:son Nilsson:
Orientens forntid (1927). J. Kolmodin: Det
antika främre Asien (i Lindblads
världshistoria) (1927). — Jfr Assur,
Assur-banipal, Babylonien!
Asta’rte (grek.) 1. Istar (bab.-assyr.).
Ett sammanfattande namn för en del
sy-risk-feniciska motsvarigheter till grekernas
Afrodite. A. var framförallt fruktsamhetens
gudinna med en mera sinnligt betonad kult
än den grekiska kärleksgudinnans.
Asta’tisk (grek. a’statos = ostadig) En
kropp kallas astatisk i avseende på någon
viss kraft, om den icke påverkas av denna
kraft. Så bilda t. ex. två lika starka,
bredvid varandra liggande magnetnålar, som
ha polerna vända åt motsatta håll ett
astatiskt nålsystem, enär de icke påverkas
av jordmagnetismen. Dylika astatiska
nålsystem användas i en del känsliga
instrument t. ex. galvanometrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
