Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asteni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Asteni’—Aston.
430
Asteni’ (grek. aste’neia = kraftlöshet).
Utmattningstillstånd, särskilt på grund av
feber; en särskild kroppsbyggnadsform,
utmärkt av spenslighet och jämförelsevis
svagt utvecklad muskulatur. — A s t
e’-n i k e r, person med astenisk
kroppsbyggnad. Jfr Leptosom!
Aster. Växtsläkte (fam. Compo’sitæ).
Hithörande örter ha gula diskblommor och
röda, blå 1. vita kantblommor. En
mångfald olika arter odlas i trädgårdarna. Allm.
i Sverige utefter kusterna är A. tripo’lium
(Strandaste r).
Asteri’sk (grek. asteri’skos = liten
stjärna). Ett* tecken i form av en stjärna (*),
urspr. använt i gamla handskrifter och där
bet. ställen, som ansågos äkta 1. särskilt
värdefulla. I nutida text användes a. för
att utmärka utelämnade bokstäver 1. för
hänvisningar till noter under texten. Jfr
Obelisk!
Asteroi’der (grek. aste’r = stjärna och
e’idos = form, gestalt). Namn på de
mycket små planetkroppar, som kretsa mellan
Mars’ och Jupiters banor 1. endast
obetydligt avlägsna sig utanför dessa. A. äro nu
kända till ett antal av omkring 2 000, och
det förefaller som om flera tusen ännu
skulle vara möjliga att upptäcka. Storleken av
a. växlar från 760 km:s (Ceres) till några
få km:s genomskärning.
Astero’pherus, Magnus O 1 a i, d. 1647.
Sv. läkare och skolrektor i Arboga, förf,
till ett av vår äldre vitterhets
egendomligaste skådespel: En lustigh comedia vidh
nampn Tisbe, skildrande Pyramus och
Tis-bes kärlekssaga. Det behandlar till skillnad
fr. samtida dramer ett antikt ämne i en
verkligt dramatisk handling och är icke
moraliserande. Det har uppförts i Sverige
under 1800-talet och senast i Stockholm (på
Nord, museet) år 1928.
A’sti. Stad i n. Italien (prov.
Alessan-dria) med en mängd gamla palats och
kyrkor, siden- och lädertillverkning. Trakten
är berömd för sina viner, särskilt A s t
i-vin, A. spumante, ett svagt mousse-
rande, icke synnerligen hållbart vin. Omkr.
41 000 inv.
Astigmati’sm (grek, nekande a och
sti’gma — punkt). Det förhållandet, att
det fr. en punkt utgående strålknippet
icke åter sammanbrytes i en punkt utan
till en eller två brännlinjer. A. uppkommer
dels vid brytning i linser, vars ytor icke
äro sfäriska, dels när ljusknippen infalla
snett mot sfäriska linser. I det mänskliga
ögat uppträder ofta a. Den avhjälpes
genom glasögon, som slipas så, att de
brytande ytornas avvikelser från den sfäriska
formen upphävas.
Astma (grek.). Bet. andtäppa. Asthma
bronchia’le, den egentliga astman, 1
ungas t m a n, är en vanlig sjukdom, yttrande
sig i anfallsvis uppträdande andnöd med
pip och visslingar i bröstet. Huvudsakligen
efter anfallet (»det lossnar i bröstet»)
hostas upp ett segt, glasartat slem. Anfallens
längd är ytterst varierande. Stundom kan
den sjuke befinna sig i ett kontinuerligt
tillstånd av andnöd. Den framskridna
ast-masjukdomen kompliceras av kronisk
lung-utvidgning och luftrörskatarrer. Till grund
för anfallet anses ligga en kramp i de
finare luftrören och bildning av det
ovannämnda, sega sekretet. Den djupare
orsaken till astma är okänd. Särskilt på
grund av erfarenheten att hos vissa
personer specifika substanser t. ex.
frömjölet från gräsväxter 1. utdunstningen från
vissa djur (hö- och hästastma) regelbundet
framkalla anfall, har man försökt tolka
all astma som ett överkänslighetstillstånd
gentemot diverse i såväl luften som födan
förefintliga
substanser (allerge’ner). —
Asthma cordia’le
eller hjärtastma
kallas ett tillstånd
av häftig andnöd,
kombinerad med
rosslingar i bröstet,
vilket iakttages vid
vissa former av
hjärtsjukdom.
Aston, [æ’stn],
Francis W i 11
i
F. W. ASTON.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
