Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astrofysik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Astrofysi’k—Astronomi’.
434
de fotografiska metoderna. A. har mycket
stor betydelse för såväl astronomien som
för astrofysiken. I det förra fallet flyttas
de besvärliga och obekväma direkta
mätningarna vid instrumentet inomhus och
kunna dels göras med större noggrannhet
på originalnegativen, dels kontrolleras och
revideras, när man önskar. I det senare
fallet erhåller man bättre möjligheter att
utföra noggranna fotometriska eller
spektral-analytiska undersökningar eller
strukturstudier än genom arbeten vid
instrumenten. överhuvud ger a. möjlighet att erhålla
oskattbara dokument över himlakropparnas
inbördes ställning, struktur och fysikaliska
byggnad.
Astrofysi’k (grek. aste’r = stjärna). Den
gren av astronomien, som med hjälp av de
fysikaliska metoderna söker att utreda
världskropparnas fysikaliska förhållanden.
Ansatser till en astrofysikalisk
frågeställning spåras redan under 1600-talet, men
a:s egentliga uppsving faller först unde’’
1800-talets senare hälft. A. betjänar sig i
första hand av fotometriska, fotografiska
och spektralanalytiska metoder, men även
andra fysikaliska förfaringssätt ha med
stort utbyte tillämpats inom a.
Astrognosi’ (grek. aste’r = stjärna och
gno’sis = kunskap). Stjärnkunskap i
inskränkt bemärkelse, d. v. s. kunskapen om
konstellationerna, deras allmänna
anordning och de objekt, som dessa innehålla.
Astrola’bium (grek. aste’r = stjärna och
lamba’nein = taga). Ett under antiken och
medeltiden mycket använt instrument för
bestämning av himlakropparnas skenbara
lägen på himmelssfären. A. som var ett
synnerligen mångsidigt instrument, kunde
även användas för att avläsa tiden ur
himlakropparnas ställning.
Astrolatri’ (grek. aste’r = stjärna och
latre’ia = dyrkan). Bet. stjärndyrkan.
Uppfattningen av naturen såsom animistisk
medförde, att man i himlaljusen såg tillhåll
för gudomligheter. A. beredde jordmånen
för astrologien.
Astrologi’ (grek. aste’r = stjärna och
lo’gos = lära). Den egentliga betydelsen
ASTROLABILM fràn 1500-talet.
av detta ord är stjärnkunskap, men då a.
sökte att ur stjärnornas lägen utläsa, vad
som skall inträffa i framtiden, har dess
betydelse övergått till stjärntydningskonst.
A. härstammar från astrolatrien
(se d. o.) och går ut från en deterministisk
uppfattning av världsförloppet samt
förutsätter att allt skeende koncentrerar sig
kring människan. Ehuru a:s
utgångspunkter icke äro berättigade, har den dock
varit av obestridlig betydelse för
utvecklingen av en vetenskaplig astronomi. A andra
sidan har a: s ödesbestämda läror utövat
ett fruktansvärt tryck under tidsåldrar på
millioner människor. Ehuru a. räknar en
del anhängare i våra dagar, har den dock
icke sedan slutet på 1600-talet varit av
någon egentlig betydelse.
Astrometri’ (grek. aste’r = stjärna och
metre’in = mäta). Den gren av
astronomien, som sysselsätter sig med att bestämma
stjärnornas lägen och rörelser på himlen.
Astronomi’ (grek. aste’r = stjärna och
no’mos = lag). Vetenskapen om
världs-kropparna. I vidsträcktaste bemärkelse
skulle även jordens utforskande falla
under a. Den närmaste uppgiften för a. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
