- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / I. A-Bankkonto /
435-436

(1931-1933) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astrofysik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

435

Astronomische Gesellschaft—Asympto’t.

436

att utforska världskropparnas allmänna
struktur och form, storlek och material
mängd, deras fördelning i världsrymder,
och ömsesidiga rörelser samt deras
allmänna fysiska och kemiska egenskaper. A:s
uppgift inskränker sig emellertid icke blott
till att utröna det nuvarande tillståndet
i världsalltet utan jämväl till frågan om
förändringarna i detta i förfluten och
kommande tid. Detta sker genom att
utröna lagarna för himlakropparnas
uppkomst, utveckling och slutliga undergång.
A:s förnämsta hjälpmedel äro de av
matematiken, fysiken och kemien utvecklade
undersökningsmetoderna, med de speciella
förändringar, som betingas av den
specifikt astronomiska problemställningen i
enskilda fall. Ehuru en stringent indelning
av a. är svår att genomföra, kan man dock
skilja mellan
gravitationsastro-n o m i eller celest mekanik, som
sysselsätter sig med himlakropparnas
form, massa och rörelseförhållanden
samt fysikalisk astronomi
eller astrofysik, vilken inriktar sig
på undersökningen av
himlakropparnas fysikaliska beskaffenhet. A. är en
av de allra älsta vetenskaperna, vilken
synes hava uppkommit i Babylonien,
åtminstone 2 500 år f. Kr. Litt.: ö.
Bergstrand: Astronomi, N. V. E. Nordenmark:
Stjärnorna, S. Asklöf: Solsystemet och
Vintergatan, K. Lundmark: St järnrymden.

Astronomische Gesellschaft
[astrånå’-misje geseTlsjaft]. Internationell
sammanslutning av astronomer, grundlagd
1863.

A’strup, Hans Rasmus, f. 1832, d.
1898. Norsk affärsman, mångmillionär och
politiker (vänsterman), som grundat
handelsföretag i Spanien och Sverige.

A-sträng. Andra strängen på violinen,
första på altviolinen och violoncellen samt
tredje på kontrabasen, uppifrån räknat.
Vid stämning av stränginstrument utgår
man i regel från a. och stämmer de
övriga i förhållande till denna.

Astu’rien (sp. Astu’rias). Gammalt
landskap, till stor del ett fjälland, i n. v.
Spa

nien vid Biscaya-viken, konungarike 718
-—925 och den kärna, varur konungariket
Spanien sedan framväxte under striderna
mot de arabiska inkräktarna (morerna).
De spanska kronprinsarna buro sedan 138Q
titeln hertig av A. A. motsv. nuv. prov.
Oviedo. Den förnämsta staden är O v i eR o.
Jfr Aragonien, Castilien!

Asuncion [asunthiå’n] (sp.). Bet. Marias
himmelsfärd. Huvudstad i Paraguay, belä
gen vid Rio Paraguay. Staden har fått sitt
namn av Marie himmelsfärdsdag 1536, då
den grundlädes. A. driver stor handel med
virke, hudar, tobak och frukt. De
förnämsta industriella anläggningarna äro salte
rier. I A. finnes Paraguays enda
universitet. 142 000 inv. (1928).

Asunden. Sjö i s. ö. Västergötland, 167
m. ö. h., omkr. 18 kvkm. A. genomflytes
av Ätran, och vid dess n. ö. ända ligger
Ulricehamn. A. kallas även för A s u n d e n.

Asy’l (grek. a’sy lon = tillflyktsort,
fristad). 1. I forna tider fristad 1. gömställ?
för förföljda 1. brottslingar, där dessa
funno skydd och voro okränkbara. I G. T.
omnämnas sådana (4 Mos. 35 kap). Under
antiken voro tempel och under medeltiden
kyrkor och kloster a. 2. Numera namn på
ett slags skyddshem, i Sverige och Norge
vårdanstalter för sinnessjuka, f. ö. hem för
alkoholister, värn- och hemlösa o. d. •—
Asylrätt, i nutida folkrätt det skydd
en stat lämnar den, som fr. en annan stat
söker sin tillflykt dit undan straff för
politiska brott, eller det skydd en neutral
stat ger krigförande makts trupper, som
kommit innanför dess gränser.

AssymmetrP (grek, nekande a och
sym-metri’a = överensstämmelse). Brist på
symmetri. — A s y m m e’t r i s k a
kolatomer, se Isomeri!

Asympto’t (grek, nekande a och
sym-pi’ptein = sammanfalla). Bet. icke
sammanfallande. Den linje 1. yta, vartill en
kroklinje 1. en buktig yta ständigt närmar
sig utan att någonsin nå 1. sammanfalla
med densamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/1/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free