Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asyndeton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Ate’na.
440
ATENA PARTENOS. Antik statyett efter
Fei-dias kolossalstaty i Partenon.
namn efter gudinnan A t e n a. Dess älsta
historia förlorar sig i sagor och sägner,
enl. vilka A. grundades av en konung
Kekrops, som bebyggde borgklippan
Akropolis. Under sagokonungen Te.
sevs skall A. ha betydligt utvidgats och
blivit en fast politisk statlig enhet. Efter
dess siste konung Kodros hade staten A.
med undantag av ett 50-årigt envälde (560
’ —510 f. Kr.) en republikansk författning.
Det antika A:s blomstringstid inföll efter
krigen mot perserna under 400-talet f.
Kr., och staden smyckades dà med
praktbyggnader, av vilka en mängd ruiner
ännu finnas kvar. Bland dessa märkas utom
byggnadsverken på Akropolis: D i
o-nyso s-teatern, Olympieion, ett
Zevstempel, och T e s e i o n, ett
Tesevstem-pel m. fl. Efter det peloponnesiska kriget
(omkr. 400) minskades A:s politiska
inflytande, men byggnadsverksamheten
fortsatte under de följande århundradena, och
även sedan A. 146 f. Kr. kommit under
Roms välde utvidgades staden betydligt
samt var allt fortfarande medelpunkten
för den klassiska bildningen ända fram på
600-talet e. Kr., då bildningsanstalterna
stängdes, templen ödelädes 1. blevo kristna
kyrkor och barbarhorder började
översvämma Grekland. Efter det rom. rikets fall kom
A. under bysantinskt välde, och under den
senare medeltiden behärskades det sedan
1204 av frankiska och florentinska fur
star, tills det 1456 erövrades av turkarna.
Under det turkiska väldet över Grekland,
som varade till det grek, frihetskriget på
1820-talet, spelade A. ingen roll i Europas
historia. — Det nutida Aten är sedan 1834
det nya Greklands huvudstad. Det är en
till större delen modernt byggd stad med
universitet, vetenskapsakademi, högskolor,
museer och flera arkeologiska institut. F. n.
utvidgas A. bl. a. mot s., så att det
sammanväxer med hamn- och fabriksstaden
P i r e u s. 453 000 inv. (1928).
Ate’na 1. A t e’n e, Pallas A.
(romarnas M i n e’r v a). I grek, mytologi Zevs’
dotter, född fullrustad ur hans eget huvud,
klokhetens och vishetens gudinna, i mots.
till Ares det besinningsfulla och lugna
modets gudinna. A. var även de fredliga
yrkenas beskyddarinna och särskilt Atens och
Ättikas skyddsgudinna. På Atens
Akropolis hade hon sina berömdaste tempel och
dyrkades där som stadsgudomlighet i
Erek-teion, som den jungfruliga (A. Parte’nos) i
Partenon och som segergudinna (A. Nike)
i Nike-Apterostemplet. — Inom den antika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
